Vad gjorde du under kriget? En klassisk fråga, som fått många olika svar. För Peter Kadhammar är svaret enkelt; han skrev. Och skrev. Och skrev. Som utrikesskorrespondent för Aftonbladet har han flängt världen runt mellan olika krigsskådeplatser och rapporterat: Palestina, Irak, Angola, Balkan. Men också andra länder, som exempelvis Kina.

I den här boken låter han oss ta del av något av allt det vi sällan annars får läsa, utrikeskorrespondentens innersta. Vad tänker man när man ska intervjua en person som är ansvarig för folkmord? Hur agerar man när man inser att tolken man anlitat egentligen är en säkerhetspolis?

Det är ingående, närgångna reportage, där Kadhammar alltid låter oss se människan. Oavsett om det så är en person som är ansvarig för folkmord eller tortyr, eller ett offer – människorna står hela tiden i centrum för skildringen.

Författaren rannsakar också sig själv – varför han skriver, hur kriget påverkar honom – och låter oss möta några av alla de människor som gör livet som utrikeskorrespondent möjligt. Några av de korta reportagen i boken blir därför närmast hyllningar – och för den delen också ilskna kommentarer – till översättarna, tolkarna, guiderna och chaufförerna som har passerat revy. Och ibland en stilla, outtalad ursäkt – som när Kadhammar gör bort sig under en intervju genom att ställa olämpliga frågor, vilket i efterhand tas ut över den oskyldiga tolken vars karriär sedermera förstörs.

Det är således en ärlig och inträngande bok, som går långt bortom de vanliga krigsreferaten.