Det måste vara bland det svåraste som finns att skriva en sluta röka-bok. Den vänder sig nämligen till en målgrupp som redan innan den ens har läst baksidestexten avfärdar boken som sannolikt präktig, klämkäck och egentligen någonting som försöker lura en till att göra något man faktiskt inte alls vill, nämligen sluta röka.

Jag har svårt att säga om Rökfri är lik eller olik andra sluta röka-böcker eftersom jag kategoriskt har undvikit alla titlar i bokhyllan med sluta röka-tema. Samtliga för övrigt donerade av välvilliga släktingar och vänner med det draget gemensamt att de är präktiga icke-rökare. Dispositionen liknar dock andra självhjälpsböcker där vittnesmål från före detta rökare varvas med kalla fakta och de bakomliggande psykologiska orsakerna till att det är så svårt att sluta röka. Klassiska lama ursäkter att fortsätta röka sopas undan med logiska resonemang och beroendepersonligheter och belöningssystem förklaras ingående.

En viktig faktor är igenkänningen. Att kunna känna "precis sådär är det för mig" måste vara en stor del av att verkligen nå fram till den presumtiva icke-rökaren och det tycker jag att författaren lyckas bra med. Vittnesmålen skildrar olika bevekelsegrunder till att sluta röka – åldersnoja, omgivningens krav eller bara ett vad. Gemensamt har de dock att det ändå i grund och botten handlar om hälsan. Det är heller inte bara lyckliga slut och präktiga icke-rökare och frisk rosig hy och sprudlande kondition utan också de som fick finnar, gick upp i vikt och initialt inte alls tyckte att det fanns några uppsidor med att sluta.

Sympatiskt nog så tas det också för givet att man som läsare förstår att det är ohälsosamt att röka och boken är befriande fri från skräckbilder på igentjärade lungor. Däremot får sig läsaren/rökaren en ordentlig spark i magen i sista kapitlet som man som inbiten rökare nästan borde läsa först bara av den anledningen.

Ett annat smart grepp är att redovisa de bakomliggande kommersiella intressena. Vem tjänar egentligen på att jag röker? Är det jag som får ta del av en fantastisk produkt till ett rimligt pris som gör mig till en snyggare och roligare människa? Eller är jag faktiskt lurad? Det känns nämligen aldrig särskilt tillfredsställande att avfärdas som hyfsat korkad.

Det är förstås svårt att avhålla sig från käcka tillrop. Det blir en del "du kan!" och "yes!" och "kul!". Och kanske är det nödvändigt. Kanske behöver man bekräftelse genom hela processen. Men det får inte bli för mycket. På det hela taget är dock Rökfri bra läsning för den som vill sluta röka.

Och där har vi själva kärnproblematiken. För de flesta sluta-rökaböcker gäller nog nämligen att man har bestämt sig redan innan att man vill sluta röka. Annars väljer man lätt att aktivt hålla sig undan från allt som kan lura en att sluta röka. För det är ju så gott. Och kul. Och bra. Det finns heller inget värre än klämkäcka självhjälpsböcker som bligar ondskefullt på en från bokhyllan. Men för den som inte har rökt på sex veckor så är det mycket nyttig läsning som rekommenderas. Förmodligen också för den som har bestämt sig och behöver lite hjälp på traven.