Marc Seidman vaknar upp på ett sjukhus efter ett skottdrama där hans fru dödats och halvåret gamla dottern förts bort. När så en utväxling ska ske för pengar mot barn så går allt åt skogen och istället riktar polisen misstankarna mot Marc själv allt enligt tesen att den skyldige rent statistiskt ofta är mannen.

När så kidnapparna återkommer nästan två år senare med nya lösensummekrav så väljer Marc att med hjälp av sina närmaste och en gammal flamma klara biffen själv.

Till bokens fördel ska sägas att den har sidvändarpotential. Tempot är egentligen inte extremt högt men intrigen innehåller tillräckligt många intressanta frågetecken för att man inte rätt så omgående ska vilja ha svaren.

Karaktärerna är i mångt och mycket stereotypa och förutsägbara. FBI-snubbarna är töntigt hårdkokta, huvudpersonen själv osedvanligt dumdristig och hans gamla flamma givetvis före detta FBI-agent med ett fläckigt förflutet. Kidnapparna är så samvetslösa och onda att det nästan blir orealistiskt. Dessutom snuddar författaren vid en del moraliska dilemman utan att ta tag i dem och det karaktäriserar den här boken rätt väl – det blir ofta varken hackat eller malet.

Heder dock för ett relativt oväntat slut och i allmänhet spännande upplösning. Som helhet i hängmattan någon solig dag i sommar går den ner.