Gästrecension

: Två - scener ur ett konstnärsäktenskap
Två - scener ur ett konstnärsäktenskap Märta Tikkanen
2004
Forum
9/10

Hur många konstnärer rymmer ett äktenskap?

Utgiven 2004
ISBN 9137124773
Sidor 363

Om författaren

Märta Tikkanen är finlandssvenska, född 1935 i Helsingfors. Hon är journalist men har även arbetat som lektor och rektor vid Helsingfors stads arbetareinstitut 1972-1980. Som romanförfattare debuterade hon 1970 med boken nu imorron och har sedan dess givit ut ett tiotal romaner.

Gästinformation

Agneta Rahikainen är programsekreterare och ansvarar bl.a. för PR och marknadsföring vid Svenska litteratursällskapet i Finland. Hon är också författare och forskare. För ”Johan Ludvig och Fredrika Runeberg, en bildbiografi” (2003) tilldelades hon finska statens informationspris. Hon har också medverkat i Fredrika Runebergs ”Receptbok” (2003). gett ut en textkritisk edition, ”Edith Södergran. Brev” i serien Samlade skrifter av Edith Södergran del 2 (1996), ”Som en eld över askan, Edith Södergrans fotografier” (1993) och är dessutom sekreterare i Edith Södergran-sällskapet.

Sök efter boken

Märta Tikkanen är framför allt känd i Sverige som författaren till böcker som Män kan inte våldtas (1975) och Århundradets kärlekssaga (1978). I Finland är hon också känd som hustru till Henrik Tikkanen, som dog 1984. Han var bildkonstnär och författare till en rad skandalösa romaner, som på sin tid väckte stor uppståndelse för att han hårt kritiserade den svenskspråkiga borgerliga klassen i Finland. I äktenskapsbiografin Två – Scener ur ett konstnärsäktenskap berättar Märta Tikkanen om hur det är att vara den ena parten i ett konstnärsäktenskap. Som motto för boken har hon ett citat av Henrik Tikkanen: ”två konstnärer i kärlekens paradis” ur en av hans självbiografiska romaner. Det var så han hade tänkt sig situationen i äktenskapet, två konstnärer som i harmoni skapar tillsammans. Men så gick det förstås inte i praktiken.

Om man fokuserar på hela paret Tikkanens författarskap har de mycket ofta skrivit sina böcker i dialog med varandra, ofta ur ett självbiografiskt perspektiv. Märta Tikkanen blev en feministisk ikon i Norden på 1970-talet, i samband med att Män kan inte våldtas och Århundradets kärlekssaga utkom. Den senare är en bok som mycket konkret beskriver samlivet med en alkoholist. Så länge skrivandet var en småtrevlig hobby hos Märta Tikkanen kunde det accepteras men när hon skrev om makens alkoholism blev det svårare. De två konstnärerna i det tikkanenska äktenskapet gled alltmer in i en värdediskussion som handlade om vem som egentligen var den stora konstnären i familjen? Det var någonting som framför allt blev ett problem för honom.

I äktenskapsbiografin redogör Märta Tikkanen också för rent praktiska problem i konstnärsfamiljen. Vem är det som lagar mat, diskar och städar och sköter allt annat praktiskt? Det faller förstås på Märta Tikkanens lott, men samtidigt är hon också författare och dessutom förvärvsarbetande som rektor för ett vuxenutbildningsinstitut. Mycket av arbetsfördelningen i hemmet handlar om tidsfördelning. Märta Tikkanen lider av tidsbrist medan maken har för mycket tid. Och han förtjänar som grafiker lika mycket på en eftermiddag som hon på en månad.

I boken Två – Scener ur ett konstnärsäktenskap får Märta Tikkanen sista ordet. Det är en mycket ömsint men också naken beskrivning av hur hon upplever livet med den geniala författaren och bildkonstnären, som drivs av en stark narcissistisk problematik. Han pendlar mellan en rent övermänsklig uppfattning om sina egna möjligheter och svåra depressiva skov där flaskan är den stora tröstaren. Mot slutet av äktenskapet insjuknar han i leukemi och de depressiva perioderna blir längre. P.g.a. medicineringen blir han också paranoid vilket givetvis också inverkar på hans relation till hustrun.

När man läser boken Två – Scener ur ett konstnärsäktenskap upplever man att det är starka krafter och känslor som kolliderar. Två konstnärer, som arbetar med samma medium, att skriva självbiografiskt baserad fiktion, delar också hem och säng. Till en början uppskattar båda varmt varandras konstnärskap men med åren blir tävlingen allt hätskare. Som läsare sugs man in i konflikten och som kvinnlig läsare är det förstås lätt att ta parti för Märta Tikkanen. Men boken behöver inte läsas som en svart-vit skildring. Tvärtom kan det vara roligt att läsa boken parallellt med Henrik Tikkanens självbiografiska romaner, den s.k. adresserien, med Brändövägen 8 som den absoluta pärlan. Såväl i hans romaner som i Märta Tikkanens bok, vimlar det av verkliga personer, innanför eller utanför kulturetablissemanget i Finland och i Sverige. Som finlandssvensk är det förstås lite kittlande att läsa en bok med avslöjande historier om verkliga personer som man nästan känner eller åtminstone har hört talas om. Men också för en läsare i Sverige kan det vara intressant att läsa om hur Henrik Tikkanens trognaste vän, Theodor Kallifatides, tillkallas för att få honom att sluta supa. Som läsare känner man sig som något av en voyeur, man skyfflas in i det tikkanenska hemmet och suger åt sig varje detalj med stor begärlighet.

Agneta Rahikainen

Publicerad: 2005-02-26 00:00 / Uppdaterad: 2012-12-27 18:45

Kategori: Dagens bok, Gästrecension, Recension | Recension: #1540

3 kommentarer

Fin recension.

P Oregistrerad 2005-02-26 07:54
 

[...] mer: Adlibris (tillfälligt slut) Dagens bok Share this:GillaGillaBe the first to like [...]

 

[…] Lär mer: Adlibris (tillfälligt slut) Dagens bok […]

 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?