Julafton och bara hårda klappar under granen. Förhoppningsvis innehåller några av paketen följande böcker, för de hör till de bästa som skrevs under 2004. Det tycker i alla fall vi i redaktionen på dagensbok.com.

Anders Edwartz

Tredje flykthastigheten av Lotta Lotass
Borde fått Auguststatuetten, för sin originalitet, för sitt språk, för att Augustjuryn måste sluta premiera manliga epiker.

Gustaf Fröding och kärleken av Johan Cullberg
Att läsa Johan Cullberg är att få en lättfattad och auktoritativ guidning in i en annan människas mentala värld, exemplifierad i tydbara författare.

Stalin av Simon Sebag Montefiore
Stalin landar på 650 sidor text och ytterligare 100 sidor noter och register. Det är inte för mycket.
Anders Edwartz

Björn Hagström

Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist
Det är nästan ett brott att missa denna banbrytande svenska vampyrroman. Det bästa svenska släppet i år, utan tvekan.

Pandora’s Star av Peter F. Hamilton
Rymdopera med ”who dunnit”-inslag från ett av de mest spännande namnen inom sf. Ett måste.

The Years of Rice and Salt av Kim Stanley Robinson
Visserligen från 2003 men jag kan inte låta bli att nämna den här. Alternativ historia och riktigt bra sådan dessutom.
Björn Hagström

Björn Waller

Oracle Night av Paul Auster
Märk väl ID-numret på recensionen. På fjortishackerspråk blir ”1337″ ”elite”. Sällan skiljs eliten från de lägre divisionerna så tydligt som när Auster visar sig från sin allra bästa sida.

Den jag aldrig var av Majgull Axelsson
Det finns böcker man gillar och sedan glömmer. Så finns det böcker som biter sig fast och vägrar låta en gå vidare förrän man bearbetat dem helt. Jag jobbar fortfarande.

Chronicles, Vol 1 av Bob Dylan
Det är inte årets bästa bok, långt därifrån. Men är man fan så är man, och när Dylan för en gångs skull gläntar lite extra på masken är det svårt att inte bli fascinerad.
Björn Waller

Csabi Urbán

Lysande Elände av Staffan Göthe
Göthe är gammal favorit, som jag bara sett ett fåtal pjäser av men i boken finns 22 av hans 23 pjäser. Den tjugotredje togs bort för den var för tidsbunden. Pjäserna är underbara. Passar på att slå ett slag för drama i bokform. Mera drama i bokform nästa år, tack!

Dikter för döende vilsna och döende veka stolta och sköna av Charles Bukowski
Poeten som når in till mig och får mig att luffa runt och dricka billigt rödtjut men som ändå inte väcker min moraliska sida till liv som annars kan skrika att detta är ovärdigt den gudomliga skapelsen som människan är. Läs honom och upplev den skitiga uteliggare existensen. God Jul.

Harmonia Caelestis av Péter Esterházy
Ungersk adelsman som gått punk och skriver en historia om sin far och man märker ju längre man kommer i boken hur vridet galet det är, för berättarens far lever både på 1600-talet och 1900-talet och efter ett tag så träffar hans far hans far och det blir fäder. Alla är hans far och detta är 2000-talsskröna parad med historisk autenticitet och när det inte är adelsmannamossigt som det kan vara, så är det bara litterär tre ackords-punk. Underbart och Ungerskt.
Csabi Urbán

David Enemar

Ge mig! av Irina Denezjkina
En lika desperat och ärlig novellsamling stöter man sällan på. Och aldrig tidigare av en 21-årig ryska. En litterär krutdurk.
Harmonia Caelestis av Péter Esterházy
Två feta romaner kommer jag bära med mig från läsåret 2004. Den första är Harry Mulisch Upptäckten av himlen – varför läsa Da Vinci-koden? Den andra och bästa är Esterházys.

Spöken av Magnus William-Olsson
Mellan tunna pärmar, oändliga erfarenheter.

Döden lutar sig
över mig, ett schackproblem.
Och har lösningen.
(ur Den stora gåtan av Tomas Tranströmer)
David Enemar

Elin Bennewitz

Kårnulf was here av Josefine Adolfsson
Visar knarkets alla dåliga sidor.

Gråter aldrig samma tårar två gånger av Daniel Boyacioglu
Visar poesins alla bra sidor.

Cannabis culture av Patrick Matthews
Visar knarkets alla bra sidor.
Elin Bennewitz

Mikael Lehikoinen

Löpgravsvägen av Kari Hotakainen
En frisk finsk fläkt. Inte alltför olik sin landskollega Paasilinna i sitt sätt att beskriva den finska mannens livsöden. Det är tragikomiskt och behjärtansvärt på samma gång.

Postverket av Charles Bukowski
Lindelöws bokförlag har gett ut en nyutgåva av en gammal klassiker. Läste den nån gång på gymnasiet men kunde ändå inte låta bli att läsa den igen. Den var minst lika bra nu som då. Livselixir av bästa kvalitet.

Svålhålet – Berättelser från rymden av Mikael Niemi
Inte så jävla überseriöst men desto mer pubertal humor. En garanterad fnissfest för alla vuxna barn som gillar Douglas Adams.
Mikael Lehikoinen

Ranald MacDonald

Den andra världen av Marcelo Fois
Till skillnad från deckare och thrillers som låter de historiska vingslagen vifta dig i ansiktet, ibland nästintill ett självändåmål, börjar Fois i rätt ände. Lugn och eftertänksam deckare. Nöjd.

Hon som bar skammen av Helena von Zweigbergk
Och så vad jag inte rekomenderar, kanske viktigare i deckarens syndaflod. Här är ett exempel som inte ens borde ha hamnat på förläggarens bord.
Ranald MacDonald

Per Warmark

Tintin-albumen av Hergé
De av Björn Wahlberg nyöversatta Tintin-äventyren är ett måste! De fastnar på den här listan inte så mycket på grund av den bitvis nya texten utan snarare för att de åter satt Tintin på kartan.

Lagom av Johan Tell
Snygg, kortfattad och perfekt för småtrevliga diskussioner om Sverige och di svenske.

Alfred av Göran Hägg
Göran Häggs förklädda tyckande och hans lek med den litterära biografin är riktigt underhållande.
Per Warmark

Örjan Westberg

Glömde väl inte ljusets element när du räknade av Birgitta Lillpers
Årets bästa diktsamling är trygg, lugn, lantlig. Man kan läsa den om och om igen för det vackra, flödande språkets skull. Lillpers excellerar med klanger, rytmer, assonanser – och i kaskader av ljus.

Drottningens Juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist
Sveriges första roman är också en av de allra bästa. Almqvist excellerar som språkkonstnär genom att växla stilart alltefter vilken av hans karaktärer som har ordet. Här finns dessutom en av de mest underbara romankaraktärerna genom tiderna – Tintomara. Nu är Drottningens juvelsmycke återutgiven på billig pocket. Missa ej, missa ej.

Att komma hem ska vara en schlager av Per Hagman
En förtjusande lynnig roman där författaren själv hela tiden är i fokus. Ena stunden är han gnällig, i nästa bara oskuldsfull och blid. Ofta är han kitschig (som när han hyllar Alice Deejay), ännu oftare briljant. Någon beskrev Hagman som ”den felande länken mellan en medelhavsplayboy och Erik Lindegren”. Bara att hålla med.
Örjan Westberg

En riktigt God Jul tillönskar vi alla boknördar, pluggisar, töntar och andra trogna besökare!