Läs textutdraget och köp sedan boken. Läs den, sluka den, upplev den.

En av de mest lyckade människoskildringar, livsskildringar, jag läst på länge. Jag steg in i boken på sida 1, drogs in, slukades av huvudpersonen, Anna B och hennes liv, ett liv som verkligen är, ett liv som känns och väcker känslor. Varje gång Anna B råkade ut för en livsfara höll jag andan, omedvetet, läste vidare med andan i halsen, slängde mig huvudstupa in i nästa triviala äventyr med samma entusiasm som Indiana Jones eller Lara Croft inför ett tempel fyllt med urgamla magiska artefakter.

Anna råkar ut för flera livsfaror och hennes makes räddningsaktioner (och hennes vid hans livsfaror) balanserar deras förhållande, gör det jämlikt. Livsfarorna representerar också (enligt min åsikt) olika faser i livet.

Livsfarorna blir orienteringspunkter i den studie Berättaren bedriver. Runt Anna B rör sig världen, Nadja, Johannes, barnen, vännerna och de fem systrarna som heter Isabelle. Vem är berättaren? Jag vet inte. Någon med ett allseende öga eller god fantasi. En blid betraktare som älskar sina studieobjekt eller en ensam individ med behov av att skapa världar att fly in i.

Det handlar om vänskap, om flyktiga möten eller inte ens möten, glimtar snarare, glimtar av någon annans liv. Den allseende Berättaren möter två kvinnor i trappan till en parisisk gynekolog. Anna är där på en studieresa vars följder kommer att följa henne livet ut. Med början där väver Berättaren en fantastisk historia om den ena kvinnan, Anna, men också om den roll den andra kvinnan och hennes barn ska komma att spela. Det handlar om slumpen, om ödet måhända, men på ett både abstrakt och jordnära sätt. Som Berättaren uttrycker det:

Under många ar bedrev jag ett slags fältstudier kring Anna B:s person. Jag ville undersöka och beskriva en människas hela beskaffenhet (…)
Hur som helst kom Anna B att bli mitt provexemplar och allt jag vet och känner till utgår från henne.

Hur väljer vi våra vänner, hur formar vi (och formas av) våra barn. Vad är kärlek och hur många räcker den till?

Det är några av de teman som behandlas. Allt sett genom den allseende Berättarens ögon och allt i samband med varandra, allt som på en resa, vi följer Anna som i en kamera och ibland är det svårt för berättaren att beskriva det som inte går att beskriva eller det som är oviktigt fastän oerhört viktigt.

Allt är trivialt och vidunderligt på samma gång.