Under senare delen av medeltiden, och början av den moderna tiden, började europeiska upptäcksresande skickas ut i världen – på jakt efter guld, silver, koppar eller andra rikedomar, liksom för att upptäcka nya handelsvägar med stormakter i andra delar av världen. Som bekant för det också med sig att européerna ”upptäcker” kontinenten Amerika. Med tiden kom kolonialismen också att leda till en ökad handel med andra naturresurser; socker, slavar, pälsar, sprit.

Allt detta fick självklart stora konsekvenser, inte minst på miljön vilket är fokus för denna bok. De europeiska kolonialisterna, liksom många andra imperier på andra håll, betraktade världen som oändlig. Det fanns alltid någonstans att flytta vidare, om rikedomarna skulle sina på en plats. Att naturresurserna skulle ta slut var över huvud taget inte något man verkade reflektera över.

I den här boken spårar därför historikern John F Richards vilka dessa konsekvenser på miljöområdet blev av utvecklingen i några områden/länder under den tidig-moderna eran (1500-1800-talet). Exempel hämtas från alla kontinenter; Taiwan, Japan och Kina; Storbritannien och Ryssland; Nordamerika, Mexico, Brasilien och Västindien, och Sydafrika. Nog för att vi på så sätt får många exempel från hela världen; men det är oklart varför just dessa länder väljs ut.

Boken är väl underbyggd, med mängder av referenser till andra forskares verk. Den är välskriven och lätt att följa med i. Dess problem ligger dock i att boken känns tämligen ofokuserad. Richards slutsatser sammanfattas av honom själv på ett par sidor, men kan nog egentligen sammanfattas i ett par meningar. Sedan ett par hundra år har människan orsakat större förändringar på den här planeten än vi hade gjort under miljontals år dessförinnan. Den rika världens utveckling beror på att vi har kunnat utnyttja en till synes oändlig världs naturresurser för vår industrialisering. När man hade plundrat naturen på ett område kunde man enkelt dra vidare, flytta gränserna utåt.

Richards syfte med boken verkar enbart vara att illustrera den miljöpåverkan mänskligheten har gjort genom historien. Men den ansatsen är så bred, och tidsperioden så pass lång och omvälvande, att oerhört mycket ryms inom ramen för vad som kan vara relevant. Det som skrivs må vara intressant, men kontentan blir en mycket lång bok utan någon tydlig tes. Ibland undrar jag därför om det inte hade varit intressantare med en mer fokuserad och koncentrerad bok.

Samtidigt hade det varit intressant med en mer utförlig avslutande diskussion. I åtminstone ett av de exempel som Richards presenterar (Japan) visar det sig att man redan under den tidig-moderna eran såg problemen med att världen inte var oändlig, utan vidtog olika åtgärder för att bevara naturresurserna. Det hade varit intressant om författaren hade ställt detta i kontrast till de andra ländernas syn.

Det är dock ett mycket viktigt referensverk Richards har författat. Det kan tjäna ypperligt väl som källa både för vidare läsning, liksom för en genomgående introduktion till ämnet miljöhistoria.