USA är väl kanske inte världskänt för att värna om miljön. Trots det finns det ändå en intressant och kämpande miljörörelse som på vissa områden kanske kan sägas ha nått längre än många andra länders vad gäller medvetandegrad.

Ett sådant exempel rör frågan som i USA kallas ”environmental justice” – ”miljörättvisa” – ett tema som den här boken behandlar. Tankegången bygger på erfarenheten att miljöförstöring och -exploatering inte är homogen och likadan överallt, utan att det oftast är marginella grupper i samhället som får utstå de värsta problemen. Tidigt visade det sig exempelvis att soptippar ofta placerades i eller nära svarta förtortsghetton. Att många naturresurser hämtas från ursprungsfolksområden är ett annat exempel. Och ett tredje är att det ofta tar mångdubbelt så lång tid att åtgärda ett miljöproblem när dessa grupper drabbas, än om/när vit, välbeställd över- eller medelklass drabbas… Allt detta och mer därtill är välbelagt i olika studier från ett flertal delstater.

De här orättvisorna är något som lett till att en gräsrotsrörelse vuxit sig allt starkare – en gräsrotsrörelse som kämpar just för miljörättvisa. Ibland har det felaktigt kommit att betraktas som ett vanligt exempel på det gamla vanliga ”NIMBY”-fenomenet (Not In My Back Yard, att man kanske vill att samhället bedriver en viss verksamhet, men bara inte nära där man själv bor). Så är dock inte riktigt fallet – däremot att inte redan marginella och hårt drabbade grupper ska drabbas orättvist hårt även på detta område.

Det här är tankegångar som knappast har figurerat alls i den svenska debatten. Mig veterligen finns det därför heller inga undersökningar som liknar alla de som genomförts i USA, om huruvida marginella grupper (invandrare, ekonomiskt svaga grupper/klasser etc) drabbas hårdare av miljöförstöring även i Sverige. Gissningsvis kan det förhålla sig så – men någon forskning finns det nog inte.

Därför kan den här boken spela en viktig roll (om än på ett begränsat område/för en begränsad målgrupp). Här finns samlat ett antal artiklar som handlar om kampen för ”environmental justice”. Den innehåller en historisk tillbakablick över rörelsens utveckling, liksom exempel på empiriska undersökningar som har gjorts och vad de har kommit fram till. Här finns också kritiker av konceptet liksom av forskningen som genomförts – och spekulation kring framtiden för kampanjarbetet. För den som är intresserad av miljö- och rättvisefrågor borde således den här boken kunna stimulera till vidare tanke-, forsknings- och/eller kampanjarbete.