Recension

: Världens verkliga tillstånd
Världens verkliga tillstånd Björn Lomborg
2001
SNS
1/10

Bättre och bättre dag för dag

Utgiven 2001
ISBN 9171508031
Sidor 324
Orginaltitel Verdens sande tilstand
Översättare Leif Mutén
Först utgiven 1998

Om författaren

Björn Lomborg är professor i statistik vid universitet i Århus. Han har nu också utsetts av den danska högerregeringen till att utvärdera miljöpolitiken som förts. Hans bok ”Verdens sande tilstand” kom ut 1998.

Sök efter boken

Det finns inga miljöproblem att tala om. Det finns faktiskt inga globala problem över huvud taget att tala om. Världen är på väg åt helt rätt håll. Alla blir rikare, miljön blir allt bättre, inga problem finns vid horisonten. Det menar statistikern Björn Lomborg i sin bok Världens verkliga tillstånd. Det är så jag avundas honom – tänk om allting verkligen vore så enkelt. Björn Lomborg är professor i statistik vid universitet i Århus, Danmark, och ska tidigare ha arbetat vid Greenpeace. Han försök att ifrågasätta etablerade ”sanningar” på miljöområdet är minst sagt ambitiöst.

Men i sin helhet känns den här boken närmast som ett skämt. Ett tämligen dåligt skämt dessutom. Den är många gånger illa underbyggd, gör en mängd osakliga påståenden och svepande generaliseringar, baserar sig inte sällan på partiska källor, håller sig inte till de metodprinciper han kritiserar andra för att bryta, ger sig in i skendebatter (för att ta billiga poänger) och – när det inte finns någon annan utväg – bagatelliserar eller rent ut förnekar att det finns ett problem.

Då har jag dessutom inte ens gått in på mycket av den kritik som många av världens ledande experter inom de olika sakområden som Lomborg ger sig i kast med har riktat mot det han påstår. Omfattande kritik har publicerats i vetenskapliga tidskrifter som Nature, Science och Scientific American. Gång på gång är omdömet i princip det samma: han gör uttalanden som han inte har täckning för. Han misstolkar sina källor. Han undviker källor som kan tala mot hans tes. Analysen är ytlig och bristfällig. Lomborg vet kort sagt inte vad han talar om.

Lomborg har inga dolda avsikter, säger han. Och argumentet att han skulle gå högerflygelns ärenden är ”naturligtvis helt irrelevant”. Detta skrevs alltså 1998. Det hade möjligen varit sant om boken hade varit ett seriöst, vetenskapligt arbete. Men eftersom han gång på gång verkar medvetet blunda för obekväma fakta, så blir det politik han bedriver – inte vetenskap. Och ett par år senare tar han glatt uppdrag av den nu innevarande danska högerregimen, vilka understöds av ett mycket invandrarfientligt högerextremt parti.

Det är synd att Lomborgs argumentation är av så låg kvalitet, för jag tror att även utsagor från miljörörelsen måste ifrågasättas, precis som från andra opinionsbildare. Jag håller med honom om att somliga individers katastrofscenarier kan vara ogrundade. Och jag håller med honom om att vi måste kunna prioritera mellan olika problem. Men att därifrån gå till att förneka alla miljöproblem över huvud taget, och mena att precis allt och alla får det bättre… Bokens helgjutna optimism blir ganska snart väldigt, väldigt tröttsam.

Det känns mest som ett hån mot alla de människor världen över som personligen upplever den direkta motsatsen i sin egen vardag. Ett hån mot alla de som dagligen tvingas kämpa mot den utvecklingsmodell som Lomborg okritiskt hyllar. Men de människorna verkar inte riktigt räknas för Lomborg – det är först och främst hemlandet Danmark som gäller. Han stirrar sig istället blind på statistik som passar för att bevisa hans åsikter.

Klas Rönnbäck

Publicerad: 2002-05-05 00:00 / Uppdaterad: 2009-12-12 21:00

Kategori: Recension | Recension: #556

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?