Recension

: Min kusin
Min kusin Sven-Olof Lorentzen
2001
Natur och Kultur
6/10

Minnen från folkhemsruinerna

Utgiven 2001
ISBN 9127080870

Om författaren

Sven-Olof Lorentzen är författare och folkhögskolelärare. Han har tidigare publicerat böcker både för vuxna och för barn. Några av titlarna är ”Vingklippt”, ”Livstrappa” och ”Pappan och travet”.

Sök efter boken

Nutid och dåtid blandas samman och ställs mot varandra i Min kusin. Kusin Per har dött och i dödsboet hittas hans dagböcker. Det är genom dem och berättarens minnen som historien återges. Vi får ta del av de människoöden som växer fram härur under en relativt lång period. Från 1930-tal till nutid. En period som också medförde gradvis nedrustning av det välfärdssamhälle som tog sin början samtidigt som denna boks historia påbörjas.

Per är folkhemsdrömmen personifierad. Han har valt folkskolläraryrket för folkets skull och av samma anledning engagerar han sig i kommunen. Speciellt engagerar han sig också i en av sina elever. Anette som visar sig vara mycket duktig men saknar de sociala förutsättningarna för den troligtvis lysande framtid hon skulle gått till mötes med dessa i bagaget. Hon blir Pers projekt och genom henne försöker han bevisa möjligheterna med utbildning för de breda massorna.

Anette är också det som driver berättelsen framåt. Lika mycket som historien handlar om Per handlar det om Anette och hennes öde. Det inkluderar också mötet med Greve Fliese som anställt Anettes mor som husa. Hans perspektiv är långtifrån Pers samhällsoptimistiska och relationen till Anette får också en annan karaktär. Dessa olika relationer vävs in i varandra, ständigt påverkade av det omkringslutande samhället.

Det börjar i dur, där möjligheterna finns. Ett gott samhäller för alla finns inom räckhåll och framstegen är många. Denna känsla försvinner dock ju längre historien framskrider. Mot slutet har de många kriserna tagit över och optimismen är borta. Samhället har förändrats till det vi alla kan betrakta med egna ögon. Kusin Per är sedan många år borta men minnena finns kvar, både av honom och den tid han präglades av. Kanske finns också hoppet om en liknande tid med liknande möjligheter någonstans i boken.

Det är visserligen en bok som i mångt och mycket fokuserar på samhällsutvecklingen under den berättade perioden men också en bok om människor. Lorentzen är en lika god människoskildrare som samhällskildrare och särskilt porträttet av Anette berör. Trots detta saknas den riktiga glöden i berättelsen. Stundtals är det riktigt bra men långt ifrån rakt igenom.

Per Warmark

Publicerad: 2002-04-04 00:00 / Uppdaterad: 2011-06-18 14:51

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #517

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?