Hur kan man bättre öppna en bokserie vid namn Prospects for tomorrow än med en antologi med olika framtidsforskare? Framtiden är en ganska lång tid framöver, så att ägna sig åt framtidsstudier öppnar ju upp fältet tämligen mycket för de mest spridda idéer. Den här antologin försöker återspegla just den mångfalden; redaktören tycker det är en poäng i sig att inte försöka ge en entydig bild av framtiden, utan att visa på en mängd olika idéer och vägar dit.

Följaktligen innehåller antologin också en uppsjö olika infallsvinklar och idéer. Här finns allt ifrån teknikfetischisterna till de som främst tänker på de humana sidorna av framtiden.

Owen Paepke menar exempelvis att den klassiskt tekniska utvecklingen har nått vägs ände; nu står vi inför en fortsatt utveckling av människan. Men det är inte någon andlig eller human utveckling han förutspår, utan en genteknisk. I framtiden kommer det inte vara relevant att tala om människor längre, eftersom vi kommer att skapa en helt ny art.

Här finns allt ifrån astrofysik till ekonomi och poesi; allt ifrån Steven Weinbergs filosofier om universum till en dikt av Octavio Paz. Här finns allt mellan tvivel på om framtiden över huvud taget kommer att upplevas, till mycket specifika program för hur somliga tycker den borde se ut. Den ”oberoende kommissionen för befolkning och livskvalitet” tecknar exempelvis ett mycket detaljerat program för framtidens goda samhälle. Frågan är väl kanske inte så mycket i deras fall om punkterna är bra, utan hur vi i så fall når dit.

Här finns de som tycker det är viktigare att försöka förändra världen till något positivt idag, än att filosofera om framtida utopier, och här finns de som undersöker de utopier som sjösatts i verkligheten. Till de senare hör exempelvis Rosabeth Moss Kanters studier av utopistiska kommuner/kollektiv i 60- och 70-talets USA, kibbutzer m.m. Kan det här vara en väg för framtiden?

Här finns tänkvärda inlägg sida vid sida med enkelspåriga idioter. Till de senare vill åtminstone jag räkna Francis Fukuyama; mannen som blev känd för boken The end of history and the last man, där han argumenterar för att historien är slut eftersom vi lever i det ultimata och perfekta samhället (liberal kapitalistisk demokrati) där alla har det bra. Inget mer minnesvärt kommer att hända, nu återstår enbart ett historielöst administrerande av detta paradis.

Här finns kort och gott allt mellan himmel och jord. Det är en rolig antologi som ger en hel del idéer och tankar. Men att förutspå framtiden har ju alltid sina problem, som många av författarna är väl medvetna om. I början av 1900-talet föreslog dåvarande chefen för USA:s patentverk att hans verksamhet borde läggas ned. Alla uppfinningar som kunde göras var redan gjorde, menade han. Aldrig blir det riktigt som man tänkt sig…