Tredje tecknet är en bok som sägs vända sig till mellanåldern, d.v.s nio- till tolvåringar. Den åldern sammanfaller med bokslukaråldern, då barn ofta är helt koncentrerade på läsningen och inte märker vad som pågår omkring dem. Jag är visserligen många gånger äldre än målgruppen men älskar att hamna i bokslukartillståndet. Numera kräver det dock planering och ro. Nu till boken.
Olivia är ännu inte tonåring, men förälskelsenerven har börjat pirra. Hon går och drömmer om Milo, men innan hon kommer sig för har hennes bästis Sonja hunnit bli ihop med honom. Det skär i Olivias bröst men hon biter ihop om sin kärlek och låter bästa vännen få ha sin kille ifred. Även om det gör ont i hjärtat och livet känns aningen orättvist.
Det är sommarlov och en eftermiddag efter en stranddag på ”Blötan” hittar Olivia en gammal nyckel i sin strandväska. Nyckeln blir på något sätt magisk och Olivia börjar fundera på i vilket lås den bor. I samband med fyndet börjar märkliga saker ske. Katten Smilla lägger öronen bakåt och gömmer sig ovanpå föräldrarnas garderob och vägrar vistas på annan plats i lägenheten. Hissen i huset går ned till källaren trots att Olivia vet att hon inte tryckt på den knappen. Dessutom börjar hon drömma märkliga drömmar som hon skriver upp på ett block vid sängen. Ibland minns hon inte att hon har skrivit det hon läser om morgonen. Är det ens hon som skrivit orden?
Eltoy contigo.
Olivia stirrade oförstående på blocket. Vad var det där? Vad hade hon skrivit? Hon läste orden sakta en gång till, men de var fortfarande lika obegripliga.
Det här är en olidligt spännande berättelse som påminner om de mardrömmar vi alla känner igen. Hissar som löper amok, spegelbilder som inte matchar och mystiska textrader att tolka. Däremellan rullar sommarlovet på. Föräldrar som lägger sig i, en mormor som skämmer bort och en kille som gör huvudpersonen mjuk.
Jag tror att historien skulle bli skarpare utan förälskelsen. Den känns tillagd bara för att det borde höra till. Men pirr kan handla om så mycket mer. Skulle önska en fördjupning av Olivias saknad efter syskon, hennes gryende tankar om sin bakgrund samt mer grottande i de övernaturliga inslagen. För historien ångar av mystik, ungdom och tvivel. Det är gott nog. Dialogerna är naturliga, samtalsämnena känns angelägna och jag ser fram emot gåtans lösning. Det ligger någonting i sommarlovet. Skolfri med tid för tankar, planer och drömmar.
Igenkänningen gör historien varm i mig. Jag har varit ung, pirrig och drömt övernaturligt. Klipper sidorna som om jag vore i bokslukaråldern (haha) och bär med mig unga Olivia. Att vara ung innebär så mycket tankar, tvivel och hudlöshet. Och den känslan finns alltid inom oss om vi orkar leta och minnas.
Publicerad: 2014-02-22 00:00 / Uppdaterad: 2014-02-20 21:38
En kommentar
[…] ”Tredje tecknet är en bok som sägs vända sig till mellanåldern, d.v.s nio- till tolvåringar. Den åldern sammanfaller med bokslukaråldern, då barn ofta är helt koncentrerade på läsningen och inte märker vad som pågår omkring dem. Jag är visserligen många gånger äldre än målgruppen men älskar…” Läs mer […]
#
Kommentera eller pinga (trackback).