När jag var en ganska nyutexaminerad socionom jobbade jag som kurator på en ungdomsmottagning och vad jag bland annat tog med mig från den tiden, är ett stort intresse för ungdomars livsituationer, relationer och sexualitet. Så Zandra Kanakaris rosafärgade bok Relationsboken för unga: om kärlek, svartsjuka och kontroll var ett självklart val för mig. Det […][...]

Grått hav är visserligen bara den andra roman av årets ALMA-pristagare Marion Brunet som jag läser, men jag tror mig ändå ha fått en viss känsla av hur bra hon är på att bygga upp spänning. Frågor. Hot. I inledningsscenen till Grått hav har våldet redan inträffat. Ett gäng tonårskompisar står på segelbåten som skulle […][...]

Det skulle egentligen inte finnas några monster i Lucille länge. De fanns i stan förr, såklart – i vilken stad gjorde de inte det? Förr i tiden fanns de överallt, det kryllade av dem i luften och på arbetsplatserna, på gatorna och hemma hos folk. De var poliser och lärare och domare och till och […][...]

Inledningen till Suzanne Collins succédystopi Hungerspelen gav nog knappast Haymitch Abernathy särskilt många fans. Ungdomarna Katniss och Peeta, nyss uttagna till den dödliga dokusåpa som är Hungerspelen och går av stapeln varje år i det framtida Panem, var i akut behov av råd från distrikt tolvs ende segrare och överlevare Haymitch. Själv ville han mest […][...]

Det ska sägas direkt. Den här lilla pärlan, ungdomsromanen Sista veckan innan studenten av Peter Hansson är en läsupplevelse. Liten till omfånget men kärnfull till innehållet. Den handlar om en vecka, såsom titeln säger, i Sebastians (Sebbes) liv. Och inte vilken vecka som helst, utan en vecka fullspäckad med förhoppningar och drömmar. Ett (anti)klimax för […][...]

I december gav Svenska barnboksakademien, lite som ett svar på andra läslistor och kanondiskussioner, ut sin ”Läslista för vuxna”. Där lyfts en rad barn- och ungdomsböcker som vuxna borde läsa fram, naturligtvis för att vi inte med någon större trovärdighet kan prata om att det är viktigt att läsa om barnen inte ser oss själva […][...]

Rebecka Åhlund är ingen ny bekantskap för mig. Jag älskade hennes självbiografiska Jag som var så rolig att dricka vin med och Någon måste vattna tomaterna, men redan innan hon skrev för vuxna hade hon skrivit framgångsrika böcker för barn. I Bitarna, från september förra året, vänder hon sig enligt förlaget till snäppet äldre läsare, […][...]

Alexandra Dahlberg debuterar med den äran och vi får med Vi är bara inte vänner längre en gedigen ungdomsroman från hennes hemstad Gävle. För åttondeklassaren Amanda blev högstadiet inte det hon hoppats på. Hon har ofrivilligt hamnat i klassens periferi medan hennes enda vän Jennie, valde utanförpositionen när hon kom ny till klassen. Amanda tiger […][...]

Det är 33 dagar sen Ylva och Alice sist pratade med varandra. Trots att de är systrar. Trots att de bor i samma hus. Trots att föräldrarna gör sitt bästa för att försöka få dem att börja prata igen. Det verkar som om att ingenting hjälper när de två systrarna väl bestämt sig för sin […][...]

Mellan orden bedrägeri och hemlighet råder en viss betydelseskillnad. Ordet bedrägeri väcker negativa känslor medan ordet hemlighet snarare väcker lite nyfikenhet i stället för misstankar. Att jag funderar så här beror på att jag nyligen läst Skuggan över stenbänken av Maria Gripe. Bokens handling utspelar sig på 1910-talet när de tekniska framstegen börjar få betydelse. […][...]