Våren 2005 var jag en skoltrött gymnasieungdom, rysligt trött på hemstaden och mest av allt sugen på att flytta till en annan, större stad (jag hade en tanke om att livet skulle ta en annan vändning då). Men eftersom jag hade minimalt med pengar och maximalt med skolterminer kvar var detta ingen realistisk idé. Istället började jag läsa bloggar. Det var liksom ett lätt sätt att ignorera den egna trista tillvaron och få en inblick i någon annans, mer spännande liv.

Bloggrejen var ganska ny 2005 och bloggarna då går knappast jämföra med dagens en miljard (nästan i alla fall) hyperdesignade och välarbetade diton. Till en början var det mest modebloggar jag läste och det är just detta modebloggsfenomen som Maria Soxbo kartlägger i sin bok Dagens outfit – och andra inlägg i modebloggsdebatten.

I Dagens outfit – och andra inlägg i modebloggsdebatten försöker Soxbo beskriva och ringa in det något odefinierade, men ändå omdebatterade, fenomen som modebloggarna utgör. Hon beskriver välinsatt och initierat vad en modeblogg är, hur bloggarna växte fram i Sverige, modebloggscenen i dag och vad som förväntas hända i framtiden.

Soxbo tar även upp den kritik om, framför allt, konsumtionshets och ”pinnsmala tjejer som sprider sneda ideal”, som ofta riktas mot modebloggarna. Hon tar även upp den intressanta debatt där man diskuterat huruvida modebloggens låga ställning och den raljerande ton som ofta förekommer i samband med samtal om modebloggar beror på att det i huvudsak är en sysselsättning för unga kvinnor, och därmed en sysselsättning som inte behöver tas på allvar. En mycket berättigad fråga.

Avsnitten med kritiken mot bloggarna och den diskussion om varför få verkar ta bloggarna på allvar är intressanta, men inte så skarpa som de skulle kunna vara. Eftersom bloggerskorna själva – men inte dess kritiker – kommer till tals blir det lite ensidigt. Jag hade önskat mig en mer kritisk argumentation; som det är nu avfärdas kritiken mot bloggarna ganska enkelt.

Det format som Soxbo använder är väl uttänkt och fungerar utmärkt i sitt sammanhang. Hon blandar faktaspäckade partier med intervjuer med de största modebloggerskorna, deras syn på modebloggar och dess funktion.

Boken är huvudsakligen intressant, men mot slutet börjar Soxbo beskriva hur du startar en modeblogg och hur du får den att växa, något som jag anser är helt irrelevant i sammanhanget. Det som fick mig att läsa boken var inringningen och kartläggningen av fenomenet modeblogg, inte min suktan efter att själv starta en. Det kanske finns ett behov av en modebloggsmanual, men i detta sammanhang blir det bara malplacerat och får boken att framstå som banal och oseriös.