När jag nämner Mons Kallentofts deckare är det inte ovanligt att mina vänner och bekanta säger att de inte riktigt vågar läsa dem. Böckerna är liksom för otäcka. Men för mig är det tvärtom. Jag ser fram emot dem som vore de en släkting eller en riktigt god vän. Hur har polisen Malin Fors i Linköping haft det sedan sist?

Som med de flesta människor slåss hon fortfarande mot samma demoner. Hon kastar längtansfulla blickar på f.d. stamlokuset Hamlet, spritsuget har inte lämnat henne. Men hon håller det i schack med hård träning och ett intensivt, på gränsen till destruktivt, sexliv med sin kille.

Malins dotter har flyttat hem till Linköping och driver ett härbärge. Att ha Tove nära, plus dotterns engagemang för samhällets svaga, gör Malin Fors mjuk i hjärtat. Samtidigt ser Malin sig själv i Tove och oroas över dotterns drickande som hon kan känna igen.

Det är isande kallt i Linköping. Folk kämpar mot de höjda räntorna och upprörs över den så kallade krympifikationen som sker i livsmedelsbranschen. Så hittas en känd, illa omtyckt livsmedelshandlare bestialiskt dräpt. Här får Malin Fors och hennes kollegor något att sätta tänderna i. Har offret blivit dödad av någon i hans familjs närhet eller handlar det om livsmedelsmagnatens giriga vinstdrivande och hänsynslösa affärslynne?

Det är suggestivt, spännande och emellanåt rätt obehagligt. Men det är ju det jag tycker så mycket om när Kallentoft skriver om Malin Fors och de fall hon utreder. Jag har tidigare skrivit om hur jag tilltalas om medvetandeströmmen som är en del av skrivgreppet och ger berättelserna nerv. Att få komma in i karaktärernas hjärnor på det sättet gör det autentiskt och vidgar historien. Att bjudas in till personernas innersta gör dem levande.

Slutligen bjuder jag in er att läsa en gammal intervju som jag gjorde med Mons Kallentoft för nästan tolv år sedan för Dagensboks räkning.

Avslutningsvis frågar jag Mons Kallentoft om han fått några erbjudanden om att få sina böcker filmatiserade. Han berättar att han har fått massor av förslag, men alltid tackat nej. Han tycker att hans böcker går så bra även utan att filmas. Kallentoft säger att han skulle må fysiskt illa om det blev ”kackigt”.

Men nu verkar tiden vara inne och det ryktas om att Kallentofts deckare om kriminalinspektör Malin Fors blir fransk Netflix-serie. Författaren är själv med och skriver manus till sin berättelse om Linköpingspolisen enligt media. Det ser jag såklart fram emot, och jag hoppas att det blir minst lika otäckt.