Efter den ekonomiska och politiska kollapsen i Argentina 2001 uppstod en flora av nya rörelser för att utöva motstånd och överleva. En av de mest betydelsefulla processerna handlar om de ungefär 15 000 arbetare som själva har återtagit konkurshotade företag och fortsatt driften.
Esteban Magnani följde under sex månader dessa människor och företag tillsammans med de kanadensiska journalisterna Naomi Klein och Avi Lewis, som gjorde en dokumentärfilm. Det blev också en bok av Magnani, Ockupera, gör motstånd, producera, som i dagarna ges ut av Federativs Förlag. Här följer ett förkortat kapitel ur boken om hur självförvaltningen på arbetet förändrar hela den samhälleliga gemenskapen.

I en av de intressantaste delarna i Karl Marx verk, som tillåter en djupare förståelse av de sociala förändringarnas komplexitet och svårigheter, förklarar den tyske filosofen grunderna för den historiska materialismen. Enligt honom är det det materiella livet, den dagliga erfarenheten i vilka människan reproducerar sig, som bestämmer ideologin, och inte tvärtom. Utan att förvandlas till ortodox strukturalist så kan man se att det här är ett mycket kraftigt verktyg för att förstå vad som händer i de återtagna fabrikerna och varför man i dem kan finna en enorm potential för en djupare social förändring. I Den tyska ideologin förklarar Marx:
"Det är inte medvetandet som bestämmer varat, utan tvärtom varat som bestämmer medvetandet. I det första angreppssättet är utgångspunkten medvetandet betraktat som den levande individen; I den andra metoden, som utgör varat, är utgångspunkten de verkliga levande individerna och medvetandet betecknas bara som medvetande."

För att säga det ännu enklare så är det dagliga livet – de konkreta händelserna på arbetet, vad han äter, hans konkreta familjära situation, hur han lagar mat, hur många timmar han sover – hans dagliga tillvaro, som utmärker varje individs sätt att tänka. Om någon ägnar hela dagarna åt att justera skruvar som Chaplin i Moderna Tider är det troligt att han till exempel inte har tid över för att läsa, att han ser livet som en mekanisk upprepning av händelser, att han finner någon slags förklaring till att hans uppgift är den här, att han lämnar över åt andra att ta beslut och att allt det återkastas och förstärker beteenden i hans dagliga liv. Det vill säga att i varje materiell handling i hans liv så innebär det här ett synsätt, en ideologi som är resultatet av den materiella processen.