I vårt land finns ett dilemma när det gäller fördelningen av resurser som finns i glesbygden och de resursslukande storstäderna. Många gånger är romaner som behandlar detta tema synnerligen ögonöppnande. Handlingen i Gränsmark cirklar kring en brevbärares vardag. Hon heter Siv och hennes utdelningslinje sträcker sig längs smala skogsvägar där mobiltäckningen ibland är obefintlig. Hon […][...]

Det helt vanliga livet var uppfyllt av make, två söner och jobbet på gummifabriken. Livet kunde kanske ha innehållit något mer. Vad som gick snett? Ja, på detta funderar romanpersonen Sylvie i alla möjliga tänkbara vinklar i Nina Bouraouis senaste roman som översatts till svenska. Ledsenheten kryper fram för varje sida. Här sipprar minnen in […][...]

Det som berättas i boken Analfabeten handlar inte om läs- och skrivsvårigheter. Tvärtom. Jaget lär sig läsa som 4-åring. Hon minns känslan och hur världen öppnade sig. Livet tar fart med växande läshunger. Hennes mormor är en av de viktiga personerna som lyssnar till de egna påhittade berättelserna. Därefter en lillebror som tror på alla […][...]

En familj på tre personer hyr en obebodd stuga flera somrar i rad. Mamman trivs bäst med att pynta stugan och pojken kommenderas att följa med sin pappa på vandringar. En jämnårig pojke lever året runt i den karga bergsbyn som ännu inte exploaterats av skidturismen. Pojkarna blir vänner och följs åt upp i vuxen […][...]

Sommar ger tid att tänka på minnen, bland annat från barndomen. För min del är många starka minnesbilder förknippade med resor till släktingarna i Finland. Ett av dem är när jag stod på passagerarfärjans utomhusdäck och höll i räcket. Om jag tittade nedåt på vattenvirvlarna kände jag suget mot djupet. Om jag däremot tittade uppåt […][...]

En fysisk känsla fyller texterna i boken Tillstånd som gavs ut i början av år 2020. Årstiderna växlar. Det är ömsom lätt att ta sig fram i skogen, ömsom snårigt. Kläder blir blöta av regnet. Omöjliga är stockarna som ska baxas upp i klyvningsmaskinen. De är knotiga och fastnar som om de har en egen […][...]

Öppningen i Pow wow är en stark essä som utgår från de inföddas perspektiv på amerikansk historia. Jag sveps med direkt av de skakande och reflekterande tankarna. Jag får berättat för mig att testbilden i nordamerikansk television under många år visade ett indianhuvud. Ovanpå ansiktet fanns cirklar som avbildade eldvapnens kikarsikten. Det inzoomade huvudet utan […][...]

Handlingen i ungdomsromanen Välkommen till Addamsville utspelar sig ute på den amerikanska landsbygden. Bokens ungdomar lever helt andra liv än de glassiga liv som målas upp i stereotypa highschoolfilmer. Inget festande. Inget romantiskt drömmande om den perfekta partnern. Huvudpersonen är Zora som bor tillsammans med sin storasyster Sadie i en husvagn utanför centrum. De omges […][...]

Operakonsten är en konstart som kräver många medarbetare, vilket entusiastiska guider ofta berättar vid operahusens visningar. Inför en föreställning involveras hantverkare, påklädare, scenarbetare och sminkansvariga som alla ska möta regissörens önskemål. Även själva musiken kräver många personer. De tar sig an operaverket och försöker tolka vad som står i notbladen. Dirigenten, de skolade sångarna och […][...]

– Jo men det kommer ju att gå fort. – Lätt för dig att säga. Du fattar ju ingenting. – Jo, det gör jag faktiskt. Och jag vet också att det blir kul när du väl är där. – Jamen… det är som att jag bara far fram och tillbaka hela tiden! Som att jag […][...]