När jag först försöker föreställa mig hur Knut Hamsun såg ut är det spontant Max von Sydows ansikte som framträder. Så som han såg ut i filmen Hamsun, där han innehade rollen som den åldrade författaren vid den tid då denne åtalades för att ha stått på tyskarnas sida under ockupationen. Och framför mig ser […][...]

Det var med ganska höga förväntningar jag började läsa den amerikanska journalisten Norah Vincents reportage Förklädd till man: en kvinnas studie av männens värld. Så modigt att genomföra denna undersökning, att förklädd till man leva bland män för att uppleva det som alla kvinnor med all säkerhet funderat över: hur män bemöter och behandlar varandra […][...]

Hon gick fram till fönstren och såg ut över de ansade häckarna. Hon uppmärksammade påfåglarna som högmodigt drog sina släp över gräsmattorna. Hon såg vid ett tillfälle en ryttare på en vit häst som dök fram mellan de skyhöga träden i parken. Kanske var det kronprinsen? Dessa rader i Agneta Pleijels roman "Drottningens chirurg" måste […][...]

Det finns mängder av böcker som man önskar aldrig hade behövt skrivas. Elena Filatovas Tjernobyl, dagbok från spökstaden är en av dem. I boken finns reportage och bilder från hennes besök i Tjernobyl och området runtomkring. Det är ett öde område på cirka tio gånger trettio mil. På "betryggande avstånd", cirka 150 mil från Tjernobyl, […][...]

Så här i valtider … jo, faktiskt, det går delvis att läsa denna antologi om kungen, För Sverige – nuförtiden, som en hjälpreda inför valet av parti. För här uttalar sig både Fredrik Reinfeldt och Lars Ohly om kungen och monarkin, och de har naturligtvis helt olika uppfattning. Inte för att monarkins existens på något […][...]

I juli 2002 var jag i Zürich och besökte en stor utställning om Hermann Hesse, som fanns på Schweizerisches Landesmuseum, med anledning av att det då var 125 år sedan han föddes. Med denna intresseväckande minnesutställning i tankarna, har jag nu några år senare läst hans roman Demian, berättelsen om Emil Sinclairs ungdom i svensk […][...]

Ända sedan Sir Michael Marmot började undersöka skillnaderna i dödlighet mellan män på olika nivåer i anställningshierarkin i den brittiska statsförvaltningen i Whitehall i London, har han varit besatt av den sociala gradienten. För några år sedan fick han i uppgift att föreläsa om sin forskning och skrev i samband med detta The Status Syndrome, […][...]

Sverige spelar en inte obetydlig roll i Tahar Ben Jellouns korta roman Den siste vännen. Det är till Sverige och Stockholm Mamed, en av männen i romanen, flyttar från sitt hemland Marocko för att arbeta som läkare. Sverige är hans dröm om ett demokratiskt land, fritt från mutor. Men hans längtan till hemlandet blir stark. […][...]

Rosen på Tistelön var Emilie Flygare-Carléns åttonde roman, den utgavs 1842 och blev hennes stora genombrott. Sedan dess har romanen utgivits på svenska 26 gånger, eventuella följetongsvarianter i tidskrifter och tidningar oräknade. Den allra senaste utgåvan utkom sommaren 2007 i pocket, i Bonniers klassikerserie. Under 1800-talet utkom romanen i 14 olika utgåvor i minst åtta […][...]

Pauline Wolffs andra roman Vi är luftens drottning är en legendartad och gåtfull berättelse med en mor och en dotter i centrum. Det har gått fem sekel sedan den ätt av luftakrobater som dessa kvinnor tillhör först började segla världen runt på ett skepp. De kvinnliga akrobaternas anmödrar valdes en gång noggrant ut för att […][...]