I begynnelsen skapade Gud människan till sin avbild av en klump lera och blåste liv i henne med ett ord. Det står i en bok. Om du inte är Gud men väl en helig man av Guds utvalda folk kan du skapa en avbild av dig själv av en klump lera och blåsa liv i […][...]

Efter ett decennium eller två kommer naturen – först växterna, därefter djuren – att ha tagit över våra städer, till förskräckelse för de arter som lärt sig att vara beroende av oss, både husdjur och ohyra. New York kommer äntligen att vara fritt från kackerlackor när ingen längre värmer upp lägenheterna. Efter ett par sekel […][...]

Det är lustigt, kanske rentav lite barnsligt, men den första reaktionen jag får av Apokalypsens gosiga mörker är att känna mig provocerad. Vad i helvete är det karln kommer och säger? Vems ledband går han i egentligen? Jag menar, här har vi i åratal – kanske rentav årtusenden – gått omkring och trott att världen […][...]

Ståkkålm, 2200-talet. I den demokratiska (läs: styrd av våldsamma gangsters) republiken Hornschtull bor Toff Janne. Där har han bott hela sitt liv, bland ruinerna från det nu mytomspunna antika Svärje, utan att göra något annat med sitt liv än slavarbete, fått stryk, och dövat känslorna med hembränt. Som alla andra som inte tillhör fullmäktiges inre […][...]

Sann historia, jag svär: Jag sitter på tunnelbanan och läser Roberto Bolaños 2666 när plötsligt en man kommer fram till mig. ”Du borde inte läsa sånt där.” ”Ursäkta?” ”Sånt där.” Han pekar på omslaget; en Bosch-lik scen med änglar och djävlar och 666 i stora röda siffror. ”Det är inte bra för dig. Vet du […][...]

Idag rapporterar DNs bokavdelning om vad som vid första påseende kanske ser fantasilöst ut, och i värsta fall som plagiat: Agneta Sjödins nya bok har samma omslag som en 10 år gammal engelsk bok! Huruvida detta faktiskt har något nyhetsvärde är ju en annan fråga. Ooriginellt? Kanske, men det är Agneta Sjödin, vad förväntar ni […][...]

Sommar sommar sommar, yada yada yada ya… Årets sommarpratare har presenterats, och i vanlig ordning är det en salig bladning där några garanterat kommer att vara kontroversiella, andra underhållande och några tråkiga som synden. Men förhoppningsvis kommer författarna ha något intressant att bidra med, så för er som tänker ta med transistorradion i stället för […][...]

När evolutionsteorins fader, Charles Darwin, satte sig ner för att skriva sin självbiografi – mer för att hans barn skulle veta vad han gjort och tänkt än för att han trodde att någon utomstående kunde vara intresserad – var han 67 år gammal. Han hade rest jorden runt, han hade mött eliten av 1800-talets engelska […][...]

Av med hjälmen av med hjälmen: – Vi har förlorat! Wolfgang Borchert var en av miljoner tyskar som gick ut i andra världskriget. Han gjorde det inte för Hitler, för nazismen, eller för Tyskland. För Tyskland hade han skrivit pjäser som agiterade mot nazisterna, och för detta blev han skickad till fronten (det är billigare […][...]

Det snackas mycket skit – och inte alltid oförtjänt – om skandinavers förtjusthet i diskbänksrealism, svarta familjedramer och hyresrättsångest. Allt det där som folk i allmänhet kallar Norén oavsett om de faktiskt någonsin sett något av Norén. Tänk på de svältande barnen i Indien, snyt dig och sluta gnäll, så illa har vi det ju […][...]