Början är som något rakt ur Scarface; den koppärrige gangstern och den undersköna kvinnan han alltid trånat efter sitter vid baren när en rival kliver in, ropar något om hämnd för ett tjugo år gammalt mord och öppnar eld. Kulorna viner, folk tar skydd, både gangstern och hans flickvän förvandlas till såll och – nä, […][...]

”En elefant glömmer aldrig” trumpetar Överste Hathi stolt i Djungelboken. Eller ja, den disneyfierade filmen baserad på Kiplings kolonialismromantik. Det kan sägas så enkelt: människan uppfann vildmarken. På naturhistoriska muséet i Göteborg sitter Mattias Hagberg framför elefanten. Det är en uppstoppad elefant som anses vara ett mästerverk; skjuten av David Sjölander i Afrika 1948 och […][...]

Man kan tycka att det borde vara knepigt nog att översätta en så frispråkig och skarptungad roman som Norrtullsligan till film 1923 om det bara var året det ankom på. Men det här är flera år innan talfilmen uppfanns och Elin Wägners ironiska dialoger måste alltså klippas ner till kroppsspråk, replikskyltar och ett pianosoundtrack. Vad […][...]

Du inbillar dig att du ser allt, du med dina ynkliga ögon? Ser du vinden, du som är så klyftig? Du kan inte ens titta på ett träd och se något annat än ett träd. Du tror, du, att ett träd är något som är planterat i jorden rakt upp och ned och med löv, […][...]

Stockholm läser är ett fint initiativ; idén att få alla bokläsare i stan (och föralldel lantisarna också) att läsa och diskutera samma bok, komplett med evenemang runtikring. Årets val, Elin Wägners Norrtullsligan från 1908, är dessutom en riktigt bra roman. Jag är bara inte helt säker på att de två grejerna – evenemanget och boken […][...]

Det är lätt att räkna i heltal, inte minst som recensent. Det ska ju sättas ett betyg, det ska fällas ett omdöme, det ska kategoriseras och konsumentinformeras; hör det hemma på kultursidorna eller på Pocketshops topplista, det ena eller det andra, vad säger du Helena Bergström? Det borde finnas något enkelt sätt att avgöra det […][...]

Under ett träd i Kongo sitter världens äldsta piggsvin. Han har tillbringat nästan hela sitt liv, mycket längre än något piggsvin borde leva, som dubbelgångare – alter ego säger vi människor – till en påstådd seriemördare. (Varje människa har en djurisk dubbelgångare som ska bringa tur; visssa har dubbelgångare som bringar ondska i stället – […][...]

Ah, Stephen King, skräckförfattaren som (sägs det) lugnat ner sig på gamla dar och försökt att bli en lite mer ”riktig” författare som inte behöver monster och spöken för att berätta en historia. Och jodå, av de fyra kortromanerna/långnovellerna i hans senaste bok är det egentligen bara en där det övernaturliga spelar någon större roll […][...]

Tja, vad säger man om en av årets mest omtalade böcker? Man kan ju börja här: allt jag hörde om Min kamp till en början fick mig att tro att den var omtalad av helt fel skäl. Det var snack om att det var ett gigantiskt romanprojekt baserat helt på Knausgårds eget liv, att han […][...]

Flippa runt lite på kanalerna. I Malmö har de gripit en man som utses till den nye Lasermannen; ”Nånting måste ha hänt med honom,” säger någon som kände honom för några år sedan, ”såndär var han inte förr.” Hurdå? Ja, så att han sprang runt om nätterna och sköt på folk, förstås. Inte som någon […][...]