En e-postintervju med Kerstin Aronsson. Hur skulle du beskriva det litterära klimatet i Sverige? Relativt bra. Vad var drivkraften bakom att starta ett förlag? Kabusa Böcker är tredje förlaget jag startar. Avsåg sluta som förläggare när jag slutade på Anamma efter överlåtelsen till Alfabeta 2000. Efter några år insåg jag att varken juridik eller avfallsfrågor, […][...]

Det brukar vara en bra strategi att vara på plats tidigt, så när Textmässan slår upp dörrarna andra dagen är jag där. Rummet med bokbord är tättpackat, det är precis så att två personer kan passera varandra i de smala gångarna. Det sätter tonen, anger tempot, blir en del av stämningen. För en som ännu […][...]

Mamma, pappa, barn. En trio som är utelämnade åt varandra. En son som heter Knud och växer upp på sextiotalet i den lilla byn Nykøbing Falster. Far är en rejäl man som uppskattar förutsägbarhet och rutiner. Han trivs med sitt arbete på Dansk Bygnings Assurance. Mor hamnade av en tillfällighet i staden när hon var […][...]

En e-postintervju med Johan Hammarström. Hur skulle du beskriva det litterära klimatet i Sverige? Det är utan tvivel tveeggat, dels väldigt ytligt, banalt och gement, dels finns ett intressant sug efter fascinerande litteratur hos ett fåtal. Det läses naturligtvis mer och av fler, men allt fler läser allt färre titlar. Trots pånyttfödelsen av tryckkonsten med […][...]

I år går världens största barn och ungdomslitteraturpris till den venezuelanska institutionen Banco del Libro. Juryns motivering: "Banco del Libro (Venezuela) har med pionjäranda, uppfinningsrikedom och envishet ständigt sökt nya vägar för att sprida böcker och främja barns läsning i Venezuela. Entusiasm, professionalism, närhet till barnen och en befriande brist på byråkratiskt tänkande kännetecknar arbetet […][...]

Att nedteckna sin historia på cigarettpapper, blir att sätta samman fragment i både bokstavlig och vidare bemärkelse och i den här bokens lilla format ryms det mycket. Här trängs existentiella frågor med konkreta ögonblicksbilder, dröm- eller mardrömslika sekvenser med sakliga beskrivningar av en fängelsemiljö. Vi följer berättaren under flera års tid. Han flyttas mellan olika […][...]

Katmandou, Studio A, Soft – det är flickornas undre värld i Paris. Det är en ung kvinna som söker kärlek i nattlivet. Det är det timslånga dansandet, utbytet av blickar, en rastlös puls. Sökandet under det ett och ett halvt år boken följer henne verkar mest resultera i korta förbindelser. Ingen kvinna tycks leva upp […][...]

Berättaren är en flicka med många namn. Hon heter egentligen Yasmina, men hennes franska släktingar kallar henne Nina. Hennes far ger henne smeknamnet Brio. Ibland väljer hon att kalla sig Ahmed. När hon umgås med barndomsvännen Amine, låtsas hon att hon liksom han är pojke. Tillsammans gör de djärva saker, som att dyka från Klippuddens […][...]

Hela texten är en monolog riktad till ett du. Detta du är berättarjagets terapeut, som hon har uppsökt på grund av sina oroliga tankar. Dåtid och nutid flätas in i varandra på ett böljande sätt, liksom minnen som sällan poppar upp i kronologisk ordning. Vem är egentligen M? Hon som tidigare gick hos terapeuten och […][...]

Just nu har du möjlighet att provläsa ett nummer av en kulturtidskrift helt gratis. Det är Nätverkstans Ekonomitjänst och Statens Kulturråd som använder detta grepp för att få fler att få upp ögonen för det stora antal kulturtidskrifter som finns i Sverige. De har valt att kalla det en Kulturchock.[...]