År 2000 inleds vänskapen mellan Elisa och Beatrice, en vänskap som präglar de viktigaste åren i Elisas liv och som får ett abrupt slut. År 2019 sätter sig Elisa ned och skriver – hon måste göra upp med de där åren, göra upp med Beatrice – och kanske göra upp med sig själv. Elisa växer […][...]

Binti lever i en värld med interplanetära förbindelser, men hennes folk, Himba, är ett folk som håller sig för sig själva. De utgör en minoritet i det framtida Afrika (i Namibia-trakten, tror jag) där berättelsen tar sin början, och även om de säljer sin avancerade teknologi till andra folk lämnar de inte själva sin by, […][...]

Visst är det något speciellt med målarkonst. Kommersialiseringen med magneter, affischer eller vykort kan dessvärre göra att man inte upplever något särskilt när man ser kända tavlor i verkligheten. Popularitet tenderar olyckligtvis att vattna ur kärnan av ett konstverk, det som känns unikt. En konstnär, vars målningar idag pryder kylskåpsmagneter i Tyskland är Paula Modersohn-Becker. […][...]

Isabel Allende bjuder in till ytterligare en storslagen livsberättelse. Huvudpersonen, Violeta föds under en pandemi, spanska sjukan och överlever tills coronapandemin lamslår världen, 100 år senare. Berättelsen tar således sin början i 1920-talets Chile. Innan börskraschen 1929 lever Violeta ett skyddat överklassliv där moderns krämpor och den utländska guvernanten är vad som upptar större delen […][...]

Karin Filéns debutromanen vänder sig till läsålder 9-12 år och utspelas i Finland under Tjernobylsommaren 1986. Det betyder bland annat att vi helt slipper mobiltelefoner och ungarna, huvudsakligen jag-berättaren Sandra och hennes bästa vänner Emma och Jenny, kan ägna sig åt att cykla runt, bada och hänga totalt oövervakade av sina föräldrar. Det ger förmodligen […][...]

”Gå till noterna” kan man få höra som sångare eller musiker ”allt finns där”. Ja och nej. För under olika perioder i musikhistorien har olika mycket skrivits ut i själva noterna. En enkel melodistämma och en besiffrad basstämma kräver sin kunskap för att bli till något klingande och detsamma gäller även för andra typer av […][...]

Huvudpersonen i Nnedi Okorafors fantasyroman Vem fruktar döden föds som ewu, produkten av en brutal krigsvåldtäkt. Hennes mor stapplar efter våldtäkten ut i öknen för att dö, men hon dör inte. Istället föder hon en dotter som hon ger namnet Onyesonwu, ”Vem fruktar döden?”. Mor och dotter lever ensamma i öknen som nomader, tills Onyesonwu […][...]

Den här boken tar sitt ursprung i Bengt af Klintbergs förvåning när han läste en osannolik definition av påskharen i NE, en definition som dessutom börjat få spridning i olika tidningar inför påsken. Han skrev en understreckare i Svenska Dagbladet 2013 där han gick igenom felaktigheterna i NE:s definition och i stället härledde påskharens ursprung […][...]

Det finns många unga människor som vill göra allt för sina föräldrar. Så är det för Jivan, vars far behöver pengar till dyra mediciner och läkarbesök efter en arbetsplatsolycka. Jivan beslutar sig för att avsluta skolgången och ta ett jobb som butiksanställd, så att hennes mor kan minska sin arbetsbörda. Samtidigt är det ju lite […][...]

När Joanna Rubin Dranger börjar arbetet med boken Ihågkom oss till liv vet hon inte om att det i hennes släkt har funnits en liten pojke som hette Faivel Szpindler. Han föddes 1936, son till Sonia och Max Szpindler. Faivel är kusin till författarens mamma, som föddes åtta år efter pojken. Mamman och pojken tillhör […][...]