Tre äventyrare upptäcker en gigantisk klocka omgärdad av ett osynligt kraftfält mitt på Antarktis. En postdoktoral forskare i laserfysik upptäcker av en slump en petahertz-signal. Samtidigt hittas Hassan, en iransk taxichaufför, mördad i sin lägenhet i Södertälje.
Hassans barnbarn Ulla studerar fysik i Lund. När hon tömmer hans lägenhet hittar hon några lådor med anteckningsböcker. De visar sig innehålla avancerade teorier i fysik och ritningar till en editor. Trots att anteckningarna är röriga och svårtolkade lyckas Ulla så småningom lista ut att det är en slags maskin som kan ändra användarens position i både tid och rum. Det låter alltför otroligt för att vara sant, men Ulla kan inte slita sig från idén.
Boken utspelar sig längs flera tidslinjer. Vi får följa Hassans uppväxt i Iran och hans karriär som fysikforskare till taxichaufför i Södertälje, Ullas studietid i Lund och forskaren Angus arbete med petahertz-signalen.
Bokens huvudkaraktärer är både sympatiska och mänskliga. De beskrivs på ett sådant sätt att jag klart och tydligt kan se dem framför mig. Språket känns emellanåt något kantigt, men det stör inte nämnvärt eftersom helheten är så snillrikt konstruerad.
“Matematik är enkelt och roligt” är ett motto Hassan upprepar under Ullas uppväxt. Jag delar tyvärr inte den uppfattningen. Jag kan absolut ingenting om vare sig matematik eller fysik, men det gör inget. De naturvetenskapliga inslagen är tillräckligt avancerade för att kännas trovärdiga, samtidigt som de är tillräckligt förenklade för att jag ska kunna hänga med och begripa vad det handlar om.
Tidslinjerna vävs ihop på ett imponerande skickligt sätt. Trots att historien berättas ur flera olika personers perspektiv under olika årtal känns det aldrig otydligt eller förvirrande. Det är en genomarbetad story med många lager som byggs på eftersom. Tempot är precis rätt för att bygga upp spänning genom hela boken – min nyfikenhet växer efter varje kapitel.
Vårt liv är inte vårt lyckas med konststycket att vara spännande som en högklassig deckare, nördig på nivån som krävs för att göra science-fiction trovärdig och filosofisk utan att bli pretentiös. Jag längtar redan efter del två och tre i trilogin.
Publicerad: 2022-04-27 00:00 / Uppdaterad: 2022-04-25 11:12
Inga kommentarer ännu
Kommentera