Malin Persson Giolito har skrivit ett flertal kriminalromaner, men fick sitt stora genombrott med Störst av allt – i synnerhet när den blev en hyllad Netflix-serie. I sin senaste roman I dina händer tar hon sig an problemet med dödligt våld bland gängkriminella. Berättelsen följer Dogge och Billy, och utspelar sig i och kring den […][...]

Liksom en rörelse, i enlighet med tröghetslagen, tenderar att fortsätta en stund även när – för att ta ett exempel – motorn stängs av, tenderar således en handling att börja redan innan vi faktiskt utför den. Tänk dig att du sitter på ett tåg, på väg hem från jobbet. Allt är som vanligt, samma gamla […][...]

Jag är absolut ingen feel-good-expert, men om det är så här feelgood-slipstenen dras, är jag definitivt med! En söndageftermiddag när jag kände mig både trött och hängig, satte jag mig på balkongen med Ada Westers debut Drömmar till salu. Om man bortser från att jag kokade nytt te, gick på toa och flyttade från balkongen […][...]

När jag slagit igen brittiska Natasha Browns debutroman Samling så slår jag nästan genast upp den igen. Läser om. Sen funderar jag starkt på att läsa den på originalspråket, men den är hela tiden utlånad på biblioteket. Sen låter jag den ligga ett tag. Och jag kan ändå inte riktigt landa i om den är […][...]

I min gröna ungdom var jag en kortare period aktiv som flyglotta. Det innebar att man satt uppflugen i särskilda luftbevakningstorn (snarlika ornitologernas) och förväntades identifiera och nedteckna de flygplansmodeller, som förhoppningsvis kom i ens synfält. Eftersom det mestadels rörde sig om propellerplan antar jag att uppgiften var tämligen identisk med den som flyglottor utförde […][...]

Patroklos föds som son till en kung. Redan som nioåring får han följa med till kung Tyndareos hov för att, precis som alla andra män av börd i de grekiska örikena, anhålla om hans vackra dotter Helenas hand. Efter ett förslag från en viss Odysseus bestäms det att Helena själv ska välja sin trolovade och […][...]

I den förra romanen Dagboken jag aldrig skrev fick vår huvudperson ett uppdrag av sin tjugotvååriga dotter att föra dagbok i ett år. En dagbok som skulle berätta om hur det är att vara medelålders och som dottern dessutom glatt meddelar att hon sedan tänker lägga rabarber på. Det som var bokens behållning var hur […][...]

Det finns så många händelser i den egna familjens historia som skulle vara värda att berätta om för andra. Vid tillfällen när anekdoterna ges liv av någon som själv upplevt dem är jag ofta idel öra, det är kul att höra om andras livserfarenheter. När jag tänker efter tycker jag att många händelser från mina […][...]

Veronica Clarke går en ljus framtid till mötes. Bra high school-betyg, rankad som årskursens avslutningstalare och på väg mot ett av USA:s allra finaste collage till hösten. Tills ett streck i räkningen uppenbarar sig, högst bokstavligt: en litet rosa streck på en plastbit hon just kissat på. Hon är gravid. När hon berättar det för […][...]

Det började med att vi fick råttor. Jag var tolv och mina föräldrar var odödliga. De såg inte råttorna som ett tecken på något. Råttorna sprang bara omkring bakom socklarna i vårt kök varje natt. De hade gnagt sig in genom glasullen under fasaden, och nu sprang de omkring inne där kökslådorna slutade. Man hörde […][...]