I ett av de hus jag växte upp i fanns det alldeles i anslutning till tomten något jag kallade Döda skogen. Gården, som hette Freden, arrenderades från släkten Alströmer, ägare av mark och gårdar i Östad Säteri en bit utanför Alingsås. Jonas Alströmer är släktets urfader och adlades under det namnet. Han föddes i slutet […][...]

Redan i det första kapitlet slås jag av hur magisk, intressant och välskriven den här boken är. Som ett tidsdokument över en förlorad era tar den oss med genom ett Europa där det första världskriget väntar på att bryta ut. Från Palestina i Mellanöstern till Montpellier i Frankrike får vi följa Midhat Kamal, en ung medicinstuderande. Han […][...]

Nirstedt/litteraturs poesibibliotek lyfter inte bara fram guldkorn ur den svenska poesiskatten genom att återpublicera diktsamlingar, utan presenterar dem dessutom med ofta eminenta förord – ett slags nyintroduktion av både poet och verk som sätter dem i sitt sammanhang, både vid originalutgåvan och med dagens återblick. Nyutgåvan av Ann Jäderlunds Som en gång varit äng inleds […][...]

Paradiset ligger under mammas fötter är Gina Dirawis debutroman, och hon har dedikerat den till sig själv. Den sista raden i hennes dedikation är: ”till sextonåriga Gina: Här är boken du saknade under din uppväxt.” Mona och Mila är tonåringar i gymnasieåldern. De har palestinsk bakgrund och bor i en liten stad i norra Sverige. […][...]

Visserligen har reserestriktionerna lättat en hel del precis så här till sommaren, men det säkraste – och billigaste – sättet att resa är nog fortfarande genom en bra bok. Då kan man ju dessutom komma inte bara till nya platser i rummet, utan också i tiden, och i fantasin. Man kan nå så många platser […][...]

Ali Smith har skrivit fyra böcker som alla representerar varsin årstid. Jag har läst boken Vår, den tredje i raden. Alla böckerna har olika karaktärer och handlingar men alla är en skildring av dagens Storbritannien. Vår handlar dels om Richard Lease som är en filmregissör, vars mest betydande verk visades på tv under 70- och […][...]

Tänk, när det var standard att man fick sprätta boksidorna i en ny bok. Sprätta vartefter man läste eller kanske innan började för att det skulle vara avklarat. Det fanns säkert vanor kring detta. I mina gamla böcker ser jag skärytor som är nästan släta och andra som är ojämna och med revor. Någon som […][...]

Vildhavre – sista brevet till pappa av Otto Gabrielsson är en stark läsning. Redan bokens omslag med fotografiet av ett litet barn som går med ryggen mot betraktaren ger mig känslor av att här handlar det om ett barn som inte blir, blivit sedd. Boken är en brev- och dagboksroman som författaren riktar till sin […][...]

Det glada tjugotalet. De där åren mellan krig och depression och krig igen då så mycket tycktes vara möjligt – ja, var möjligt. Elin Boardys Nätterna på Winterfeldtplatz utspelar sig dock under ett år i slutet av decenniet, då friheten började inskränkas, då hoten kom närmare. Nittonåriga familjeflickan Hedvig från Göteborg söker sig till Berlin […][...]

Att vara iväg ensam, utan sina vuxna för första gången, det är en milstolpe. Det kan vara både otroligt spännande och otroligt läskigt. Inte sällan båda två i stormande blandning. Jag minns fortfarande den där gången när jag skulle få följa med storkusinen och sova över hos mormor – båda absoluta favoriter i världen – […][...]