Det lackar mot jul och mörkret skingras av glimmande julstjärnor och elljusstakar. Luften doftar pepparkaka och stearin. Så svep in dig i en skön filt, kryp upp i favoritfåtöljen tillsammans med en kopp te och en god bok. Vi på Dagensbok har massor av boktips att dela med oss av i veckan. Så många att […][...]

Vi har redan hunnit nästan till mitten av vecka 45. Höstlovet är redan slut i vissa delar av landet, medan det kanske inte hunnit börja än i andra. På dagensbok.com har vi lämnat en fantastisk ungdomsboksvecka bakom oss och för er som missat den, går det att kika in för att få en repris här. […][...]

När Jonas Ellerström kommenterar Tomas Tranströmers ungdomsdikter hänfaller han gudskelov inte åt samma okritiska blindhet som Staffan Bergsten i Ett diktarporträtt. Det ligger i sakens natur: här möter vi den unge Tomas diktning innan han 1954 utges på Bonnier och blir den fullfjädrade Tranströmer. Åren före debuten publicerar han dikter i olika tidskrifter, varav tio […][...]

Den diktsamling av Brian Turner som nu översatts och kommit ut på Oppenheim förlag är hans debut från 2005, och har alltså inte förrän nu översatts till svenska. Hela samlingen har ett mycket specifikt tema: Turners militärtjänstgöring i Irak mellan 2003 och 2004. Från kriget, från landet och från människorna där har han plockat de […][...]

I somras flyttade jag från en liten lägenhet till en något mindre liten lägenhet. En av tankarna bakom det var att jag äntligen skulle få plats för alla böcker. Bah! Humbug. Den enkla sanningen är att det är omöjligt att få plats för alla böcker. Ingen har ännu, såvitt jag vet, studerat detta i den […][...]

Lund i mitten av 80-talet – febriga studier i litteraturvetenskap. Tomas Tranströmer var då en av de svenska poeter jag fastnade för. Som bekant är Tranströmer en passionerad pianist. En av mina tentauppgifter blev att analysera dikten ”Allegro” från samlingen Den halvfärdiga himlen (1962). Jag minns tydligt att jag var nöjd att det blev just […][...]

Äntligen! och den här gången sägs det inte med ironi. Tomas Tranströmer är älskad, inte bara av mig. Han är en av världens mest översatta poeter. Det här är inte ett nobelpris till en svensk poet. Det är ett nobelpris till en av världens bästa poeter. ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss […][...]

Tomas Tranströmer har kandiderat till nobelpriset i litteratur så länge jag kan minnas. Och just därför trodde jag aldrig att han skulle få det. Inte för att han är svensk, utan för att det talats för mycket om, för mycket för. Jag ska säga det på en gång, jag är inte mycket för Tomas Tranströmers […][...]

Det här med tillkännagivandet av nobelpristagaren i litteratur är en speciell upplevelse. Plötsligt sitter hela litteratur- och mediesverige och räknar ner timmar och minuter tills Peter Englund kliver fram och säger det där namnet. Ett namn som de flesta av oss inte ens har läst. Jag som knappt läser utländsk litteratur vet att jag inte […][...]

I våras började kultursideskribenter och -bloggare rada upp sig och trängas om att få buga djupast. HAN fyllde 80 år. Metaforens mästare, översatt till ett sextiotal språk och den ende svenske författare som omtalas som nobelpriskandidat. Själv kan jag skämmas över mitt tycke för Tomas Tranströmer. Dels låter diktinnehållet så urbota träigt och avtändande när […][...]