Årets Let’s dance-deltagare har precis blivit offentliggjorda och av de tolv medverkande hittar vi inte mindre än tre författare: chic lit- och deckardrottningen Denise Rudberg, den brunbrände skåningen Björn Ranelid och journalisten, författaren och programledaren Alexandra Pascalidou. Huruvida författarna kan dansa återstår att se, Let’s dance har säsongsstart den 7 januari.[...]

Vilket risktagande egentligen att gilla en teveserie och sedan läsa den bok som ligger till dess grund. I bästa fall fördjupad bekantskap med karaktärerna och ett angeläget identifierande av de ändringar som gjorts i omvandlingen. I värsta fall obekvämligheten att behöva ifrågasätta sin uppfattning. Det man nyss så tyckte om börjar skimra av löje. Svagheter […][...]

Redan innan 00-talet nått sitt slut var vi fullkomligt nedlusade med listor över vad det egentligen gått ut på. Tusen svenska klassiker satte klassikerstämplar på titlar från 2009 redan under hösten. Men vilken etikett ska vi klistra på 00-talet? Den frågan ställer Anders Rydell i inledningen till antologin Noll Noll i ljuvligt pastor Janssonsk stil […][...]

För några år sedan hade vi en klassikervecka här på dagenbok.com. Vad idén snabbt hakade upp sig på var förstås den eviga frågan – vad är egentligen en klassiker? För bokurvalet just den veckan har jag för mig att vi till slut enades om att böckerna skulle vara hundra år gamla eller äldre, men det […][...]

Det här är tankeexperimentet – återgivet på en föreläsning i mediepedagogik – som fick mig att införskaffa Steven Johnsons Everything Bad is Good for You. Why Popular Culture is Making Us Smarter: Ponera att böcker precis uppfunnits, medan dataspel har funnits mer eller mindre sedan historiens gryning. Föreställ dig sen hur detta nya, suspekta medium […][...]

Det är alltid svårt – i teorin omöjligt – att sätta betyg på böcker och läsupplevelser. Ska vi sen börja prata kalkonvärde, ja, då blir det ju näst intill meningslöst. Lee Raintrees Dallas, baserad på såpasuccén med samma namn, är den sämsta skit jag någonsin läst. Alla kategorier. Den är illa skriven, illa översatt och […][...]

Jag har löjligt svårt att slita mig från universitetet. Delvis förstås för att man lär sig en massa intressanta saker och framför allt därför att man får diskutera dem med en massa trevligt folk. Men kanske också – om man ska rannsaka sig själv och det anses ju med rätta ha ett visst underhållningsvärde – […][...]

Det är inte lätt att veta hur man ska förhålla sig till det stora landet i väster. Nu tänker jag inte så mycket på egenheten att godtyckligt bomba mindre länder – det är ju ett ganska entydligt osympatiskt drag. Jag tänker på förmågan att producera smarta, charmerande teveserier och sedan låta dem gå en plågsamt […][...]

Det är en märklig tid vi lever i. Man åker jojo mellan fiktion i nyheterna och fakta i romanerna, mellan dokusåpor och manusbundna dokumentärer. ”Reality television” – finns det någon värre motsägelse? Redan titeln leker lite med den där gränsen mellan fakta och fiktion; det låter nästan som en kioskdeckare, men det är givetvis en […][...]

”A girl needs some closure.” Av alla Veronica Mars-citat min väninna och jag messar fram och tillbaka är det definitivt det mest frekventa och tillämpbara. Behovet av avslut, av att sätta punkt. Det finns förstås en anledning till att det är just det vi måste påminna oss med jämna mellanrum. Punkt. Stanna upp. Andas. Det […][...]