Man kan dra paralleller mellan Hundstjärnan och flera samtida svenska uppväxtskildringar inom bildungsromangenren. Jag som läst en del av denna uppsjö finner gemensamma nämnare i till exempel Linderborgs Mig äger ingen, Alakoskis Svinalängorna och Niemis Populärmusik från Vittula. Innerliga skildringar av barndomens snåriga stigar, vuxenvärldens absurda strukturer och ofta smärtsamma påverkan på barnet och dess […][...]

Göteborg bjöd på solsken bokmässans andra dag och dörrarna slogs upp för allmänheten på eftermiddagen. Imorgon väntas de stora horderna besökare komma. Vi hoppas på mer solsken då, så att fler håller sig utomhus. Anna Liv var på seminariet ”Hon han hen – barnböcker utan kön” där barnboksförfattarna Jesper Lundqvist, Catharina Wrååk, Lena Arro, Kristoffer […][...]

Det lackar mot jul och mörkret skingras av glimmande julstjärnor och elljusstakar. Luften doftar pepparkaka och stearin. Så svep in dig i en skön filt, kryp upp i favoritfåtöljen tillsammans med en kopp te och en god bok. Vi på Dagensbok har massor av boktips att dela med oss av i veckan. Så många att […][...]

”Låtsassyskon är ungefär som gosedjur, fast utan gose.” Tur då att Tiia inte har några. Tur att hon bor ensam med sin pappa. Fast inte tur att mamma är död. Tur att Tiia har Peggi som bästa kompis. Inte tur att Lovisa är puckad och inte fattar att om man är allergisk, som Tiia och […][...]

”I går såg jag människor ligga på Drottninggatan. Mössorna neddragna över ansiktet, inbäddade i jackor. Några låg under fuktiga täcken, andra kurade i sovsäckar”,skrev Susanna Alakoski i Aftonbladet för inte så länge sen. Hon skrev också: ”År 2005 fanns 18 000 hemlösa i Sverige. Det motsvarar invånarna i Åsele, Vetlanda och Svalöv. Mycket tyder enligt […][...]

Det är egentligen en ren slump att jag råkar läsa Lyckliga slut precis efter att jag läst Happy, happy – en bok om skilsmässa. En slump som definitivt ser ut som en tanke. Antologin Lyckliga slut börjar med redaktören Susanna Alakoskis berättelse om sina egna och föräldrarnas förhållande. Om hennes mamma som ändå inskärpte ”du […][...]

I inledningen till antologin Lyckliga slut. Sjutton berättelser om vardagsvåldet efterlyste Susanna Alakoski, redaktör för denna samling kvinnliga erfarenheter, mäns sida av saken. Våld till vardags. Sjutton mäns berättelser är svaret på den efterlysningen. Vi måste kunna prata om det här för att kunna förändra något, löd Alakoskis uppmaning. Men om det var svårt att […][...]

Det är bara ett par veckor sedan vi firade en annan 80-åring här på dagensbok.com, då var det Tomas Tranströmer som fick blåsa tårtljus. Igår var det Elsie Johanssons tur. Det som sammanlänkar de båda födelsedagsbarnen för mig är att jag inte har läst någon av dem, föga smickrande kanske. Men Elsie Johansson står faktiskt […][...]

För bara några decennier sedan var Sverige ett Homogent land där alla var blonda och kristna, röstade på Socialdemokraterna och såg på Hylands hörna i teve. Så fick vi Invandrare, nya maträtter, moskéer, segregation och utanförskap. Och så småningom även Invandrarförfattare, som på bruten svenska tecknade ned sina lite deprimerande men ändå färgstarka erfarenheter från […][...]

Någonting har hänt med den svenska arbetarlitteraturen. Efter att ha fört en tynande tillvaro under det sena 1900-talet har 00-talet inneburit något av en renässans för denna klassiska genre. Författare som Åsa Linderborg, Susanna Alakoski och Torbjörn Flygt har bidragit med personliga uppväxtskildringar där det svenska industrisamhället åter satts i litterärt fokus. Gemensamt för deras […][...]