Det är i slutet av februari 1880. Den långa vintern och kylan genomsyrar Stockholm. Det är ont om mat och ved, åtminstone om man är fattig, och fattiga är de föräldralösa barnen på Allmänna barnhuset. Elvaåriga Mika är ett av dem. Mitt i natten knackar det på barnhemmets port, och en ängslig ung man lämnar […][...]

Drar någon fram ens hemligstämplade dagbok från Kungliga bibliotekets mörker och börjar läsa, kan det inte bli annat än spännande. Åtminstone inte om man heter Tora Dahl, som med tiden kom att bli en folkkär romanförfattare. Redan på 1930-talet hade hon och hennes make litteraturkritikern Knut Jaensson sin villa på Lidingö vidöppen för dem som […][...]

Rakel har en hemlighet. Den är så stor och svår att hon inte ens känner att hon kan prata med sina kompisar om den. Inte med Nour, mamman hon inte längre kallar för mamma heller. Nour har en ny familj nu, på en ny ort. Och mamma Tove, ja, det är ju mamma Tove hemligheten […][...]

I ett Stockholm under 1960-talet vandrar en ung Lars Epstein omkring och tar foton av en stad i kraftig omvandling. Ett halvt sekel senare ger nu Stockholmia förlag ut några av de bästa av de här bilderna i en fin fotobok. Vi möter ungdomarna vid flipperspel, eller barn som bråkar ute på gatan, korvförsäljaren med […][...]

Det börjar med en kort bild från en framtid, ett efteråt. Många år har gått men tankar och känslor finns kvar. Och sedan tillbaka till tiden då det verkligen hände. Tre unga människor som studerar och festar, pratar och tänker. Tänker och känner och betraktar varandra och ibland sig själva. De ser och formulerar men […][...]

I sin nya roman Som natten fortsätter David Ärlemalm på den inslagna vägen med att utforska den lilla människans utsatthet och utanförskap. Om debutboken Lite död runt ögonen var plågsam läsning, så är hans nya roman Som natten sju resor värre. Jag kan inte påminna mig att jag blivit lika drabbad av värnlösheten hos en […][...]

Vuxenromaner har sällan ett utropstecken i titeln, men Brinn! är på flera sett essensen av Sisela Lindbloms nya roman. Det uppmanande, tvingande, utpekande – det är precis vad Brinn! handlar om. Här tar Lindblom med oss till 1600-talets Stockholm. Det är häxprocessernas tid. I Katarina församling på Södermalmen har några fattiga tonårsflickor plötsligt tillskansat sig […][...]

De första stockholmarna hette Östen och Sote, om man får tro en runsten som varit inmurad i Riddarholmskyrkan. Det som skulle bli Sveriges huvudstad började sannolikt byggas samma år som Sigtuna förstördes av sjörövare – 1187. Platsen för nutidens Gamla stan var på den tiden en holme mellan två strida strömmar. Här lastade man om […][...]

Det var nog minst 20 år sen jag med spänning läste Gentlemen (1980) och 15 år sen jag läste uppföljaren Gangsters (2005).  Jag njöt av de dammiga och pampiga miljöerna i Gentlemen som var långt ifrån den ljusa, fräscha och nyproducerade lägenhet jag själv bodde i. Den murriga och mystiska våningen som Henry Morgan hade ärvt låg […][...]

När jag i tonåren i slutet av 90-talet för första gången läste Gun-Britt Sundströms Maken var jag eld och lågor över hur mycket jag kände igen mig i huvudpersonen Martinas ovilja att binda sig. Min dåvarande pojkvän (eller blivande eller före detta eller vad det nu var just då, jag minns faktiskt inte längre) läste […][...]