Tigandet, den kompakta tystnaden, inte minst när det gäller de döda, är i slutänden ett vakuum som förr eller senare livet självt fyller med sanning. Så börjar Ralf Rothmanns senaste roman på svenska – Att dö om våren. Efter att jag i några år nu har försökt följa med i utgivningen av modern tysk litteratur […][...]

Jag lägger Vladimir Sorokins Manaraga på grillen. Det är lite kyligt på balkongen så här i november, men desto skönare att sätta fyr på en lunta papper och värma sig medan jag grillar min Impossible Burger™ över den (det är inte klokt vad teknologin kan). OK, grannarna uppskattar inte oset, men det är deras problem.  […][...]

Jag tar mig an Lennart Sjögrens senaste diktsamling I grenverket för att jag vet att han bor på Öland, och jag med tiden börjat uppskatta vad öars begränsade yta verkligen gör med ens inre. Kanske är jag lite lätt påverkad av Jan Lööfs klassiska barnbok Viktor bygger en bro när jag säger det, men det […][...]

Roger Ackroyd är en av de förmögnare invånarna i den engelska byn King’s Abbot. Tidigt i berättelsen mördas han och efter lite initialt fumlande kopplar polisen in en viss Hercule Poirot att lösa brottet. Inledningsvis möts läsaren av två ritningar. En visar layouten på Roger Ackroyds herrgård, ett antal rum, korridorer och en terass. Den […][...]

Att försöka påverka mäns beteende genom att förvägra dem sex, det är ett litterärt tema med antika anor. I Aristofanes komedi Lysistrate lyckades kvinnorna i Aten och Sparta få männen att sluta fred genom sin ”kärleksstrejk”. I Åsa Hellbergs ungdomsroman Sexstrejken är det tjejerna på en gymnasieskola som utlyser en sexstrejk, men det är inget […][...]

”Det här är Julian. Och det här är hans mormor. Och där är några sjöjungfrur.” De sjöjungfrur som Julian ser är tre ståtliga, kurviga varelser med långa, svepande klänningar och otroliga hårsvall: en hög, rosa tofs, ett korall-liknande rött burr… När han betraktar dem i kollektivtrafiken börjar Julian fantisera om att han dyker, kränger av […][...]

När jag öppnar boken skådar jag en karta. En karta över en sagolik ö. Oändlighetens hav, Tunga axlars berg, Rusande floden och Förstenade skogen är bara några av platserna runt om och på Tusen stjärnors ö. En ö som ligger belägen under tusen stjärnor. Du kanske tror att alla barn älskar att fylla år och […][...]

Det är svårt att inte bli fascinerad av Alexander Janssons illustrationer i Tassemarker. Jag visar boken, med text av Ebba Berg, för min fem månaders dotter. Hon dyker genast in i de färgrika, suggestiva boksidorna och försöker bläddra för att se mer. Jag läser upp en mening: Hur letar jag efter nån som inte vill […][...]

Tolvåriga Vanessa tror inte på spöken, men behöver material till sin YouTube-kanal. Vad göra? Jo, bege sig till Borgvattnets prästgård med kamera i högsta hugg såklart. (För er som eventuellt inte visste, Borgvattnets prästgård finns alltså på riktigt och marknadsförs med slogan ”Sveriges mest kända spökhus”.) Väl på plats visar det sig ju såklart att […][...]

I Beijers senaste roman, Mellan oss, är stilen densamma som i de tidigare två, lika exakt och med samma flyt, men omgivningarna är nya. Nu befinner vi oss på högstadiet, där Minna försöker gå vidare från mellanstadiets både vänner och status. Början på högstadielivet beskrivs i detalj: hårspännen, discon, glittriga pennor och ansträngningen att passa […][...]