I essäsamlingen Dödsmasker skriver Nils Erik Forsgård om döden och döendet ur många perspektiv: personligt, etiskt, statistiskt, historiskt, idéhistoriskt, litterärt, musikaliskt. Här finns nästan allt som kan uppbådas om ämnet ur otaliga källor och synvinklar: antika, medicinska, patologiska, ekonomiska, kulturella, juridiska, kristna, judiska, etiska och estetiska. Inom en kort tid gick flera närstående bort i Forsgårds […][...]

”Vad är det för deprimerande skit du läser?” frågade min 23-årige son med en menade glimt i ögat, när han läste baksidestexten på denna bok.  Jag bara log. För jag är alldeles kär i detta verk, måste jag säga. Det tillhör bland det allra bästa jag satt i näsan i, av de drygt sextio böcker […][...]

Det gör ont att läsa Johanna Ekströms Meningarna. Så mycket sorg som finns där både på och mellan raderna. Så mycket rädsla och oro och skuld och skam. Så mycket som var fel redan från början, där Johanna föddes som en hemlighet, med en far som fortfarande var gift med en annan kvinna än hennes […][...]

What the world needs now is love, sweet love. Världen behöver, men förtjänar kanske inte, kärlek mer än någonsin detta herrans år. Mänskligheten är piskad av katastrof efter katastrof, det är svårt att ens minnas dem alla. Som tur är finns det författare att hjälpa oss bearbeta sorgen, stressen och den sociala distansen, och vad […][...]

Det sägs att ”en olycka kommer sällan ensam” och det stämmer i varje fall in på Raksha Razanis andra bok. Först drabbas hennes man, Khosrow, av en mycket allvarlig trafikolycka. Det är otroligt att han överhuvud taget överlever och vägen tillbaka är lång. Under tiden slits Rakhsha mellan sjukhuset, jobbet på skolan, hemmet och att […][...]

Sofia växer upp med sin mamma Rose som har oförklarliga symptom sen många år tillbaka – Rose fötter domnar bort och hon blir vissa dagar helt förlamad. För att hitta vad som är fel åker Sofia och Rose till en klinik i Spanien där en läkare, doktor Gómez, gör alternativa studier inom ortopedi. Dr Gómez […][...]

Sjóns senaste roman utspelar sig under efterkrigstidens Island, där vi följer Gunnar Kampen från hans allra första minnen fram till den unge mannens tidiga bortgång. Han befinner sig då på ett tåg i England, på väg till en nationalsocialistisk konferens. Boken består av koncisa nedslag, som minnesbilder. De får mig att tänka på Svart på […][...]

det skulle alltid finnas ett före och ett efter lördagen den sjunde januari 2017 klockan två minuter över halv elva. 39-åriga Thelma är en ensamstående mamma som är mitt uppe i karriären och som aldrig verkar ha tillräckligt med tid att spendera med sin tolvåriga son Louis. Morgonen den sjunde januari blir han påkörd […][...]

Johannes Torstenssons bokdebut är en självbiografi som handlar om mat, om ensamhet och om att (inte) trivas med sig själv. Berättelsens första sida är en presentation som vid första anblicken kan tyckas fokusera på mat och Johannes relation till mat. Sidans fyra hörn består av textrutor som talar om att han älskar mat, att det […][...]

De äldre, de där personerna som ska hålla sig hemma, på avstånd, avskärmade från samhälle, umgänge och nära och kära. De som på pappret ska skyddas från farsoten men som vi i verkligheten inte lyckats skydda så som vi ville. Vi lever i en balansgång mellan de olika farsoterna Coronavirus, ensamhet och ekonomisk utsatthet. På […][...]