En man våldtar en kvinna på ett hotellrum. Hotellet träffas av en granat, en soldat kommer in, våldtar mannen och äter hans ögon. Den nu blinda mannen svälter och äter ett dött spädbarn. En modern version av grekiskt drama fyllt med oengagerat förbjudet sex slutar i en orgie av ond bråd död och våldtäkt. En […][...]

J.M. Coetzees genombrottsroman I väntan på barbarerna är kliniskt ren från religiösa inslag, trots att den oavbrutet sysslar med teologins knäckfråga, ondskans väsen. Det är som om han önskat skala bort allt oväsentligt utanpåverk: historiska och geografiska positioner, filosofiska traditioner, religiösa idévärldar, för att fokusera enbart på människans brottande med lidandet. Bokens berättare, en borgmästare […][...]

”Försök att förklara för någon vad svältkonst är! För den som inte har den rätta känslan kan man aldrig göra det begripligt.” Det skriver Franz Kafka i sin novell En svältkonstnär. Det kan också vara utgångspunkten i Historien om Michael K. Den handlar om utanförskap och att ofrivilligt bli tillskriven något som man inte är. […][...]

1. Det finns de som, mig veterligt på fullt allvar, hävdar att det inte finns något slags litterär kvalitet över huvud taget. Enligt dessa är alla böcker lika bra eller dåliga. Om jag hävdar, vilket jag knappast är ensam om, att Miguel de Cervantes roman Don Quijote är bättre än till exempel Liza Marklunds eller […][...]

Om du är förtjust i postmodernistiska deckare som Pynchons The Crying of Lot 49 (1966), Austers The New York Trilogy (1986), Ecos Rosens namn (1980) och Foucaults pendel (1988) så kommer du att trollbindas av argentinaren Borges novellsamling Ficciones (1944). Det som förenar de ovanstående författarna med föregångaren Borges är bl.a. det meta-litterära, språkfilosofin (ordlekar, […][...]

Diktarjaget i Hej då, ha det så bra! börjar närma sig livets slutskede. Hon söker ett avsked. Boken handlar alltså mycket om döden och hur vi kan närma oss den och acceptera det oundvikliga. Men det är inte med ångest i stämman som Lugn talar. Det har hon kommit förbi. Det är istället med ett […][...]

Frågan är om det finns någonting mer motbjudande än humorböcker som inte är roliga, böcker vars enda ambition är att roa och som inte ens lyckas med det. Enligt redaktörerna av Daddy O var några av Månssons förebilder Samuel Beckett, Eugène Ionesco och Franz Kafka. De man snarare kommer att tänka på när man läser […][...]

Samuel Beckett kastade in handuken 1989 och han hämtade nobelpriset 1969, så var det, men priser var inte vad han väntade på, något annat var liksom mer angeläget, av större vikt åh, hjärta du är blott ett stort hål uppfyllt med lort men inte skrev väl Beckett dikter, dramatik och romaner, det glömmer man inte […][...]