Naturligtvis är jag skitförbannad – igen. Vad kan man annat bli när man i tryck har bevisen på samhällets diskriminering av våldtäktsoffer. Det finns inget försvar och ingen godtagbar ursäkt. Det är bara förjävligt och inget verkar heller kunna föra det svenska rättsväsendet i rätt riktning. Katarina Wennstam återger på ett smärtsamt sätt en rad […][...]
























