Jag såg fram emot att läsa den här boken eftersom jag upplever att jag har en kunskapslucka vad gäller nutidshistoria i Nordafrika och Mellanöstern (MENA-regionen). Jag har sett det pågående skeendet som väldigt komplext och inte riktigt kunnat identifiera de enskilda ländernas specifika situationer. Nyhetsrapportering i all ära, men finns det en informativ bok föredrar […][...]

Om någon hade tagit livet av Hitler innan andra världskriget, hade andra världskriget då aldrig ägt rum? Eller om han lyckats som konstnär istället; hade världen då blivit mera god, mindre ond? Hade historieutvecklingen ändrats? Eller är det snarare tendenser i tiden, omständigheter och svängningar som gör att vissa människor anammar farliga idéer? Vad skapar […][...]

Förlaget Norstedts klassikerserie, som i en rasande takt sprutar ur sig den ena klassikern efter den andra, har nu kommit till Simone de Beauvoirs tegelsten Mandarinerna. Man får nog säga att intresset för hennes skönlitterära gärning har legat i träda de senaste decennierna, i skuggan av intresset för hennes viktigaste teoretiska verk, den feministiska klassikern […][...]

Jag tänker på Project Runway när jag läser den här boken. En tävling där kläddesigners i varje avsnitt ska rita och sy nyskapande klädesplagg på väldigt kort tid för en minimal budget. Det är liksom upplagt för att det ska bli fel, skevt, illasittande samt stressigt och jobbigt för deltagarna. Sedan ska de tävlande stå […][...]

Åtta texter om religion och demokrati. Det behövs ibland inte mer än så för att en skall börja omvärdera sina sanningar. Tanken att det typiskt svenska sekulariserade, rationella och vetenskapliga på något sätt liknar facit när det kommer till demokrati känns nu mest väldigt bekväm, för att inte säga lat. För jag erkänner skamset att […][...]

Det var en gång en gubbe som hette Marx och en gubbe som hette Engels. Och sen kom det en gubbe som hette Stalin och han var riktigt elak. Och innan dess fanns det en gubbe som hette Lenin och han var nog inte så elak, åtminstone inte lika elak som Stalin. Och i vilket […][...]

”Hat” tycks vara nyckelordet den här säsongen. Från Magnus Lintons De hatade till Maria Svelands Hatet och Johanna Langhorsts Förortshat. Sticker någon boktitel ut verkar det vara med ironisk svärta som hos Henrik Arnstads Älskade fascism eller Marcus Priftis synbart schlagerkäcka Främling, vad döljer du för mig? – båda handlar inte desto mindre om hat. […][...]

När Henrik Arnstad pratade om sin bok Älskade fascism på en av Norstedts bokpresentationer i vintras pratade han om neofascismens födelse i Frankrike under 1960-talet. Då förkastade extremhögern den biologiska rasismen och gick över till en kulturell rasism. Därmed hade fascismen blivit rumsren. Den kulturella rasismen är också den vi ser i dagens Sverige: ”Jag […][...]

Det både firades och lovtalades i början av april när nyheten om att den brittiska före detta premiärministern Margaret Thatcher avlidit kablades ut. Från efterföljaren David Camerons ”Hon räddade Storbritannien” till det mer Facebook-frekventa ”Ding dong, the witch is dead”. Inte visste jag att sången från Trollkarlen från Oz-filmatiseringen användes redan när Thatcher tvingades lämna […][...]

Den finska skolan är en av de mest framgångsrika i världen. I reportage efter reportage efter politiskt inlägg sneglar vi avundsjukt åt öster. Vad har den finska skolan som inte den svenska har? Jo. Den är baserad på den svenska skolan. Före 1990-talet. Det framhäver skolstrategen Per Kornhall i sin bok Barnexperimentet. Svensk skola i […][...]