William Shakespeare: en man för alla tider handlar inte så mycket om den berömde mannen, dramatikern och skådespelaren som om det samhälle han levde i. Det är en historisk faktabok beskrivande engelsk monarkihistoria och de blåblodigas olika kulturpolitiska strategier. Därtill får vi följa de engelska teatrarnas framväxt, skådepelarnas och dramatikernas arbetsprocesser samt deras juridiska villkor. […][...]

Paret Brodin Friberg har under mer än tio år samlat in en enorm mängd teorier, infallsvinklar och historier om vem Shakespeare var, och ger nu sin svenska publik chansen att ta del av det de vill förmedla. Parets entusiasm och närmast passion för sina undersökningar går inte att ta miste på, emellanåt befinner sig författarna […][...]

Missförstå mig rätt nu: Umberto Eco är en av mina favoritromanförfattare. Rosens namn och Foucaults pendel hör till de där böckerna jag misstänker att jag kommer att fortsätta läsa om livet ut; mångbottnade, lärorika, luriga … Men ibland kan jag förstå de som hävdar att hans romaner är svåra; karln är ju trots allt professor, […][...]

Vad vill vi egentligen med reseskildringar? Se världen? Oss själva? Våra fördomar och idéer gestaltade som verklighet? Litteraturvetaren Arne Melberg har traskat runt i det mesta. ”Personligt” är nog den mest exakta etikett jag kan komma på om urvalet skildringar och författare i Resa och skriva. En guide till den moderna reselitteraturen. Berättelserna han tar […][...]

”No matter what anybody tells you, words and ideas can change the world”. Det är inte en rad ur Litterära föreställningsvärldar, det är en replik ur filmen Döda poeters sällskap. Men Judith Langers bok om litteraturpedagogik och läsning för, mer än till annan forskning, tankarna till hela den där genren av lärare som hjältar-berättelser. Den […][...]

En e-postintervju med Kerstin Aronsson. Hur skulle du beskriva det litterära klimatet i Sverige? Relativt bra. Vad var drivkraften bakom att starta ett förlag? Kabusa Böcker är tredje förlaget jag startar. Avsåg sluta som förläggare när jag slutade på Anamma efter överlåtelsen till Alfabeta 2000. Efter några år insåg jag att varken juridik eller avfallsfrågor, […][...]

Vid den ryska revolutionens utbrott tar Vladimir Majakovskij till sitt vapen – pennan – för att kämpa för socialismen. Det resulterar i politisk poesi, revolutionspoesi, och politiska pjäser vars like sällan skådats. De här dikterna och pjäserna kommer med tiden att förunna honom en plats bland diktens giganter, och många har väl åtminstone hört brottstycken […][...]

En e-postintervju med Johan Hammarström. Hur skulle du beskriva det litterära klimatet i Sverige? Det är utan tvivel tveeggat, dels väldigt ytligt, banalt och gement, dels finns ett intressant sug efter fascinerande litteratur hos ett fåtal. Det läses naturligtvis mer och av fler, men allt fler läser allt färre titlar. Trots pånyttfödelsen av tryckkonsten med […][...]

Alla vet att han var tjock, vild och skrev visor. Antalet visor överstiger 300, därtill gav han ut flera diktsamlingar, översatte och tolkade, medverkade i filmer och teateruppsättningar, samt efterlämnade ett ansenligt gäng schyssta anekdoter – ja, han hann med mycket under sitt 50-åriga liv, Cornelis. Och om något hann han förankra sig som en […][...]

Om muserna är kvinnliga, vem ska då vägleda de kvinnliga konstnärerna? Frågan som lyfts fram redan i baksidestexten till Nancy Hustons Skapelsejournal har ett eko av en annan fråga i en annan bok, numera en modern klassiker, om kvinnor och författande. I början av The Madwomen in the Attic formulerar Sandra M Gilbert och Susan […][...]