Reynolds är med serien som började med Revelation Space en av science fiction-världens snabbast stigande stjärnor. Diamond Dogs, Turquoise Days är inte en del i denna serie utan består av två fristående berättelser som dock utspelar sig i samma universum som Revelation Space. "Diamond Dogs" är en klassisk smyga-sig-genom-rum-och-undvika-dödliga-fällor-historia. Reynolds låtsas inte ens att idéen […][...]

Normen som vi alla lever efter är ju mycket grundligt fastlagd och vi är så indoktrinerade i denna norm att ett liv fritt från normer inte ens är möjligt som tankeexperiment. Men vi behöver inte ens leka med tanken för att inse att den verklighet som vi kallar normal inte alls är normal för alla. […][...]

Ingen kan väl ha undgått följande titlar: En god människa, Fever Pitch, Om en pojke samt High Fidelity. Den gemensamma nämnaren är Nick Hornby som figurerar som redaktör och skribent till den här recenserade novellsamlingen Samtal med en ängel. Hornby har samlat en bunt författare, både kända och mindre kända, i en och samma bok […][...]

Vad innebär det att någonting är apokryfiskt? Apokryfisk: 1. Tvivelaktig till värde eller äkthet. 2. Apokryfiska böcker kallas några gammaltestamentliga böcker som inte var med i den fornjudiska skriftsamlingen, t.ex. Vishetens bok. Dessa definitioner av ordet apokryfisk ger en rätt bra bild av vad merparten av historierna i den här samlingen är för något. De […][...]

När jag läser Roy Jacobsons noveller infinner sig samma stämning som i filmen De missanpassade från 1960 av John Huston. Där kämpar Clark Gable, Montgomery Clift och Marilyn Monroe mot den nya tiden och ett samhälle som de inte längre får plats i. De blir förlorare för att de enträget försvarar sin livsstil och sina […][...]

snö, tårar är Jesper Larssons debut och består av 10 noveller. Varje novell rymmer ett människoöde i miniatyr, där allt till en början verkar vara helt normalt. Men under Larssons lupp visar det sig att situationerna måste gestaltas och bli litteratur för att personerna ska förstå vad som händer. Perspektivet är ofta den lilla pojkens. […][...]

Klas Östergren är en författare med många stilistiska kursändringar på samvetet. I sitt senaste prosa-alster gör han det han redan gjort som manusförfattare till de framgångsrika TV-serierna Offer och gärningsmän samt framförallt Soldater i månsken; vänder åter till Staden efter sin mångåriga exil på Österlen. Men, det är snarare i skepnad av betraktare än som […][...]

En fransyska i sina bästa år fyller en bok med 103 noveller/korta kapitel som i det stora hela handlar om män. Alla de slags män skildras, allt från grekiska mytologins atleter till dagens mansgrisar. Det var nära ögat att jag tappade intresset för dessa små skärskådande anekdoter innan jag ens nått fram till sidan 50, […][...]

Jag undrar vart alla idéromaner har tagit vägen? Jag förundras över enkelspårigheten i ny svensk prosa. Jag ser några pretantiösa avstamp, men inte så mycket mer. Jag tvingas återigen efterlysa lite mer jävlaranamma hos de svenska debutanterna. Jag vill ju så gärna läsa nåt som naglar sig fast, nåt som river djupa spår i mitt […][...]

När man börjar läsa på allvar tycker många att det är tufft med böcker som handlar om våld och sex, som att redan dessa teman skulle innebära någonting uppseendeväckande och vara ett långfinger till finkulturen. Man klär sig i svart, sitter på kaféer, kedjeröker och läser Brett Easton Ellis American Psycho. Sedan inser man att […][...]