Vi lever i ett fängelse. Med den minst sagt starka bilden inleder forskaren och aktivisten Susan George sin bok Deras kris, våra lösningar. Retoriken är så kraftfull att jag skruvar på mig. Deras kris. De få riktigt rika och mäktiga, de George kallas Davosklassen, de som verkligen tjänar på sakernas tillstånd. Och så vi, alla […][...]

Jag hade liksom utgått ifrån att jag skulle gilla Mark Lynas. Det gör jag inte. Lynas var med och satte klimatfrågorna på dagordningen för en bred allmänhet med böcker som Oväder och Sex grader. Nu tycks han emellertid mer än lovligt desillusionerad. I Guds utvalda art. Hur planeten kan överleva utan oss har han ledsnat […][...]

I 264 dagar har hon suttit inspärrad i en isoleringscell på ett mentalsjukhus utan någon att prata med, utan närheten och värmen från en annan människa. En dag öppnar man plötsligt dörren till hennes cell och knuffar in en annan patient, Adam. Som han uttalar hennes namn har ingen tidigare uttalat det. Juliette. Hon vet […][...]

Hade egentligen tänkt få med den här boken bland våra julklappstips – det får väl bli enligt devisen ”julen varar än till påska” – men den var perfekt läsning mitt i konsumtionshysterin. En liten alternativ jul i sin egen rätt, liksom. Lite otidsenligt och förbaskat välbehövligt. När Stefan Sundström återigen samlar funderingar till en bok […][...]

Pål Steigan skulle egentligen ha vad som helst utom ett ganska bra betyg. Det finns liksom inte så mycket ”ganska” över det här. Nu hör jag inte på något sätt till dem som anser att alla som tror att någon form av gemensamt ägande som lösningen på gemensamma problem är medskyldiga till all världens diktaturer […][...]

”Hela Sverige ska leva” är ett gammalt slagord som inte bara, som Kristina Mattsson konstaterar i sin bok Landet utanför. Ett reportage om Sverige bortom storstaden, ekar lite tomt, utan också tycks väga ytterst lätt i förhållande till centralisering, till globalisering, till allsköns effektiviseringar och ekonomiseringar av olika slag. Och handen på hjärtat – spelar […][...]

Det är ofta mycket siffror när man läser om miljöproblem. Det blir kanske lätt så när någon försöker debattera med de ekonomer som haft ett hårt grepp om agendan de senaste åren. Ska man få plats i debatten så måste man tala det språk som gäller, eller hur? Det där kan man diskutera. Här är […][...]

Att innehållet i mitt badrumsskåp är ganska sparsmakat har nog minst lika mycket att göra med slöhet och ointresse som med någon form av miljömedvetande. Inte desto mindre samlar man ju på sig, saker som är trevliga och kanske framför allt saker som man utgår från att man faktiskt behöver. I Badskumt. Gifterna som gör […][...]

Vart har egentligen ideologierna tagit vägen? Ni vet, de stora systemen av sammanhängande, politiska tankar, de som byggde på grundläggande föreställningar om människans natur, om vad som var rätt och fel? Jag vet att det är ett bra tag sedan ideologierna förklarades döda (någonstans kring Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning). Kanske är det bara jag […][...]

Om Livsfilosofi vore ett koncept, en lätt dogmatisk och enhetlig filosofi, då vore det betydligt enklare att sammanfatta den. Så är det inte. Istället betonar Arne Næss det föränderliga. Allt är möjligt. Han ser på världen med en grundläggande nyfikenhet och glädje som man sällan ser hos någon på den här sidan puberteten – och […][...]