Språkvetenskapligt sett är orden ”ekonomi” och ”ekologi” nära besläktade. Förledet, eko-, lär betyda hus, hushåll eller boning. ”Ekonomi” översattes åtminstone längre tillbaka som ”hushållslära”, som förmågan att göra det bästa av begränsade resurser. ”Ekologi” – har väl ingen missat åtminstone de senaste åren eller decennierna – sysslar också med vår ”boning” i bred bemärkelse, med […][...]

Det har kommit in ett nytt parti i Sveriges riksdag. De har inte riktigt tagits på allvar tidigare, och deras politik har därför inte granskats ordentligt. Det menar statsvetaren Stig-Björn Ljunggren som nu tagit på sig detta uppdrag och varnar för att partiet inbegriper ”tendenser som kan förvandla den lilla idyllen Sverige till ett slutet, […][...]

Du inbillar dig att du ser allt, du med dina ynkliga ögon? Ser du vinden, du som är så klyftig? Du kan inte ens titta på ett träd och se något annat än ett träd. Du tror, du, att ett träd är något som är planterat i jorden rakt upp och ned och med löv, […][...]

Ibland får jag för mig att jag kanske är socialdemokrat trots allt. Sådär genetiskt (nå, selektivt genetiskt) och innerst inne. Och ser man till historien är det ju knappast någon tvekan om vilket parti som åstadkommit mest gott – det tycks ironiskt nog de flesta politiska partier idag överens om. Men var blev den av, […][...]

De senaste decennierna har John Maynard Keynes varit ungefär lika het som John Travolta strax innan Pulp Fiction eller Michael Jackson strax innan han dog. John Maynard Keynes. Definitivt ohet. Lite oförtjänt, kan man ju tycka, med tanke på att keynesianismen hör till den socialdemokratiska välfärdsstatens grundpelare. Och tanken att staten bör lägga sig i, […][...]

Åk tåg. Ät mer vegetariskt. Ta cykeln istället för bilen. Ät hellre viltkött än industriproducerat. Sopsortera och återvinn. Köp ekologiskt. Okej. Dem hade du kanske hört förr. Johan Tells 100 sätt att rädda världen … kommer förmodligen inte att revolutionera ditt liv. Och nej, den kommer med stor sannolikhet inte att rädda världen heller. De […][...]

Det börjar med stormen Gudrun för några år sedan, med den svenska skogen som plötsligt ligger som ett gigantiskt parti plockepinn i stora delar av södra Sverige. Eller är det ens skog? Ja, säger några; den svenska skogen lever och frodas. Nej, säger andra; det där är inte skog, det är plantager. Enorma områden med […][...]

Kan man ha till yrke att hitta pinnar i skogen och berätta sagor om dem? Jag måste erkänna att jag blev lite ställd första gången jag hörde den yrkesbeskrivningen, men: ja. Maria Westerberg kan. Vildhjärta – en kär lek mellan människa och skog samlar fantastiskt vackra fotografier på skogen och på de där pinnarna som […][...]

Så här på upploppssträckan till årets mest konsumtionsstinna helg kommer här ett boktips som möjligen borde ersätta alla andra presentprylar. För man måste ju bokstavligen ha bott i en garderob de senaste åren för att inte ha uppfattat att vårt sätt att konsumera, att inte så mycket ”slita och slänga” som ”tröttna och slänga”, och […][...]

Jag är något av en överliggare. För lite yngre läsare bör kanske påpekas att det på inget sätt utgör någon form av sexuell preferens. Det är ett sätt att förhålla sig till studier, eller snarare, att ha lite svårt att sluta. Vi är nästintill utrotningshotade numera, och nuvarande regering anser närmast att vi borde avskaffas […][...]