Den som letar böcker hos Stadsmissionen eller Myrorna måste rota sig igenom åtskilliga blocklimmade laminatband och drivor av nordic noir-pockets. Men då och då dyker det upp böcker som är annorlunda, vars yttre inte är industriellt billigt komponerat eller övertydligt säljande. Titlarna från Bo Cavefors Bokförlag till exempel. Man hajar till för det avvikande formspråket. […][...]

Om gitarrvirtuosen Yngwie Malmsteen kan man ha många åsikter. Men inte att han är dålig på att spela gitarr. Associationen kan te sig lite märklig, men Mo Yan fungerar lite på samma vis. Hans förmåga att med några få utvalda detaljer måla upp en hel scen och ge läsaren en fullkomlig närvaro i denna gör […][...]

Det är knepigt, det här med att vara romanförfattare och då och då få ur sig kortare historier. Om en var en sån där som skriver noveller, OK, då kan man släppa en samling sådana. Men så är det alla de där styckena som är lite för långa för noveller och för korta för att […][...]

Vad har antikoloniala rörelser i Marocko och Algeriet, irländare och indier, skandinaviskt motstånd mot den nazistiska ockupationen, baltiska ”skogbönder” under Sovjettiden, Castro och Che Guevara, brasilianska fångar, haitiska slavar, Nelson Mandela och ANC, västtyska Röda arméfraktionen och danska Blekingegadeligan, basiska ETA, al-Qaida och Occupy Wall Street-rörelsen gemensamt? Tja, tillsammans med en mängd andra uppror, revolutionärer […][...]

Att frågan inte längre är om utan när Kinas ekonomi går om USA:s och blir störst i världen, verkar de flesta ekonomer nu vara överens om. Den stora frågan är istället hur vi (i västvärlden) kommer att påverkas av denna maktförskjutning och här råder inte samma enighet. Spekulationerna har inte alltför sällan undertoner av att […][...]

Bakom varje framgångsrik man står en kvinna, heter det ju enligt den lika förlegade som sexistiska devisen. Boken Diktatorernas kvinnor tar avstamp i just den devisen och undersöker relationen mellan en utvald samling diktatorer och kvinnorna i deras liv. En samling män vars politiska hållning finns i den högra respektive vänstra ytterligheten av den politiska […][...]

En liten pojke i det brittiskägda Kenya är inne i stan med sin mor för att köpa en skoluniform, så att han på nåder ska släppas in i Civilisationen. I en indiskägd butik (alla butiker ägdes av indier) får han syn på en bild av en mager man i höftskynke och runda glasögon. ”Vem är […][...]

Vad får en människa i ett av världens rikaste och tryggaste länder att gå med i vad som kan beskrivas som en kommunistisk sekt i väntan på väpnad revolution? Nej, det här ska faktiskt inte handla om Magnus Utviks nyutkomna självbiografi Med Stalin som Gud (den kommer senare i veckan). Det här handlar istället om […][...]

Jag tror att jag passade på att vara barn vid en ganska strategisk tidpunkt. Början av 80-talet framstår vid en jämförelse som ganska pedagogisk och snäll. Dagisfröknarna hade fortfarande ett visst socialt patos, men hade kanske lugnat ner sig lite jämför med Kalle Linds dagisfröknar. Ingen lekte så vitt jag vet tortyroffer och Pinochet, som […][...]

Rena linjer, bjärta färger, lekfulla mönster. Modeller som ser glada och friska ut. 60-talssotiga ögon och modefotografi ute i verkligheten. Carl Johan De Geer tog bilderna som de flesta av oss fortfarande förknippar med klädmärket Mah-Jong. Modeller var för övrigt Marie-Louise De Geer och Åsa Moberg, tillsammans med andra anställda, familjemedlemmar och bekanta till klädskaparna. […][...]