Jag blir alltid på så gott humör av det Magnus Florin skriver. Jag upptäckte honom i en recension i Bonniers Litterära Magasin någon gång på 1990-talet, när han skrivit en bok om en mycket känd svensk författares efterlämnade papper i skriften Köra och vända: Strindbergs efterlämnade papper. Redan då var Magnus Florin något av det […][...]

Att skriva om Magnus Florins roman Förföljarna får mig att känna mig som en förrädare, som om jag bryter ett outtalat löfte, en överenskommelse. En bok som saknar såväl baksidestext som fliktexter borde helst läsas utan förkunskaper och förväntningar, borde mötas förbehållslöst med öppna sinnen. Så som jag läste den. Det är midsommar och börjar […][...]

Tillhör du en av de lyckliga som fått tag på biljetter till Sveriges Radios Romanprisgala på Berwaldhallen imorgon? Känner du kanske att du skulle behöva en överblick på de nominerade och hur de ligger till? Skruva på P1 om nästan en timme. Klockan 16:03 är det dags för finaldiskussion inför årets prisutdelning med Sveriges Radios […][...]

Här på redaktionen har vi inte mycket mer än hunnit smälta Nobelpristillkännagivandet,uppståndelsen och högtidligheten detta medför innan det är dags för att utse vinnaren av nästa litteraturpris i och med att nomineringarna till Augustpriset presenterades idag. Vinnaren presenteras sedan den 22 november. För mig känns Augustpriset alltid mycket viktigare och intressantare än Nobelpriset, för att […][...]

Imorgon är det säsongsstart för Copacabanas Litterära Tisdagsklubb (CLT) under ny ledning av Amelie Björck och Malin Nord. Den nya terminen kommer att bjuda på nyheter som förpoet inför varje gång, först ut är Emil Jensen. Litteratursamtalet kommer att handla om minnet och glömskan, inbjudna är poeten Eva Ribich och författaren och dramaturgen Magnus Florin. […][...]

Magnus Florins nya bok Ränderna beskriver en process som löper från en verklighet till en annan. Exakt vad förvandlingen inbegriper är inte helt enkelt att svara på, varken för läsaren eller för den ”Magnus Florin” som utgör verkets subjekt. Klart är i alla fall att moderns död utgör katalysatorn. Här föds också den besatthet av […][...]

Vi ger bort en tjänst och någon måste ge en tjänst tillbaka. Vi bjuder på fika och någon måste bjuda igen. Någon säger tack så mycket, men tänker hur ska jag kunna ge tillbaks. Uppenbart finns outtalade regler här. Det går att göra fel. Man kan göra bort sig. Att ge är att ta något. […][...]

Om jag säger att Magnus Florins bok Cirkulation nästan uteslutande utspelar sig på en bank låter det väl mera putslustigt än seriöst intressant. Men ibland kan det vara svårt att ge en rättvisande beskrivning av handlingen. Om inte stämningen runt skådeplatsen och intrigen förmedlas rätt kan det leda till missförstånd. Exempel: Person A befinner sig […][...]