Gräset har blivit så torrt så det gnisslar då man går på det. Frågan är om man ska tänka på brandfaran eller på det trädgårdsestetiska. En del tänker på det estetiska, monterar upp vattenspridaren och låter stänka ned hela natten. Om Linn Hanséns debutbok gnisslar det. Trädgården är fyrkantig och tydlig, skriver hon. Det är […][...]

Hela världen är en kärnfamilj. Våra navelsträngar klipps av, men aldrig behoven. Jorden är ett kärnhus, klibbigt och tjockt. Vi ligger inlindade i ett isolerande hölje. Det är trångt, det är det. Att växa sig stor sker alltid på bekostnad och med hjälp av någon annan. Att vara ett jag, en individ är omöjligt utan […][...]

"Myror" är på många sätt läskigt svårbegriplig lyrik. Redan omslaget vittnar om något paradoxalt och förbryllande: en dödskallesymbol bildad av myror lagda i mönster. Skallen ser ut att röra på sig, den ser lite glad och gulligt ut – men symboliken, den säger något helt annat. Läsaren ställs i första dikten inför en systematiskt uträknad […][...]

I boken Spöken började Magnus William-Olsson tilltala de döda som "du". Boken bestod av ett antal personliga betraktelser över döda närstående och mindre närstående som fångades i ögonblicksbilder; minnen som mejslades ut och bildade sammansatta karaktärer som alltid stod i förhållande till diktarens då. Spöken var en tunn liten bok i prosalyrisk form som innehöll […][...]

Går runt några timmar flera dagar i rad, känner mig upplöst i kanten. Vet inte hur eller vad jag ska tycka. Kapitel ett? Jenny Tunedals "Kapitel ett" börjar med kapitel tio och slutar med en prolog. Den handlar om ensamheter, avsaknaden och saknaden, trängtan och längtan i nästan alla dess former. Men inte om den […][...]

Ekorren svänger sig från gren till gren, smattrar och tjattrar. Den är blixtsnabb, den är söt. Den har pliriga, guldbruna korinterögon. Likadan är Helena Olsson poesi i "Ekorrar Monolit You". Här står utropstecknen som granskott i backen. Stroferna kastar sig in i varandra och det är lek och lust och bus mest hela tiden. Grammatiken […][...]

"Elektrisk matlagning" är en historia om en far som försvunnit spårlöst, så står det på baksidan av Ekströms diktsamling. Visst kan det vara så, men många av dikterna tolkar jag som saknaden efter en älskad, i vilken form som helst. Det är en centrallyrisk och enkelt berättande poesi Ekström skriver. Det är en naturskildrande lyrik, […][...]

Anja Utler, ett av de stora namnen inom tysk samtidspoesi, skriver i den nyöversatta diktsamlingen låga en långsam och inåtvänd poesi som riktar energin mot språket. Det handlar dels om ljuden, att hela tiden bryta språkets naturliga rytm, och det handlar dels om språket som meningsbärare. Som läsare kan man ana ett skeende i dikten, […][...]

Det är nu. Nuet är ett band, och Anna Hallberg skriver: platserna försvinner baklänges. "Mil" är dikt som befinner sig i nuet, i detaljerna, utsnitten. Samtidigt är det poesi som färdas, poesi som i jämförelse med ett kassettband eller en bilresa lägger saker bakom sig – försvinner och återkommer. Referenserna till band är många i […][...]

Georges Perecs Ellis Island är ingen historisk redogörelse, ingen studie i immigranters eländen. Inte heller är den särskilt poetisk. Ändå är det med ett slags faktapoesi man har att göra. Och det den fångar, eller vill fånga, är rentav svindlande. 1978 – 1979 spelar Perec och filmaren Robert Bober in en film om ön Ellis […][...]