Ett porträtt av författaren som ung är romanen om Stephen Dedalus, en pojke som utvecklas till ung man i Dublin åren kring det förra sekelskiftet. Texten består av flera olika långa episoder, ibland med år emellan. Romanen, som brukar klassas som självbiografisk, har tre bärande teman. För det första fadern, som hamnar i obestånd så […][...]

Alan Moores nya roman – bara hans andra ”riktiga” roman, om man räknar bort Watchmen, V For Vendetta, From Hell och alla de där som bara är seeerier – är 1266 sidor lång i tre volymer och tog honom tio år att skriva. Den spänner från istiden till jordens undergång. Den har dussintals, möjligen hundratals, […][...]

Missförstå mig rätt nu. César Aira är en härlig författare, och att Bonniers ger ut honom ska de ha en eloge för. Och jag förstår att det måste bli ekonomi i det. Jag är bara inte helt säker på den här idén att ge ut tre av hans kortromaner samlade i samma volym. Hur jag […][...]

Félix Fénéon tycks ha varit en mycket intressant figur. Trots att han arbetade åt det franska krigsministeriet var han en glödande anarkist. I slutet av 1800-talet var den europeiska anarkismen full av relativt missriktade idealister som gärna slängde bomber omkring sig. Troligtvis slängde Félix själv aldrig någon bomb, men han inspirerade nog till en del […][...]

Som recensent och särskilt bokbloggare ska man kanske huka sig när man läser Linda Skugges och Sigrid Tollgårds Mot fyren: jag vet inte vad jag ska göra med resten av mitt liv. Inledningen är en recension av deras förra bok 1989: leva eller överleva, en sågning där flera av invändningarna är sådana jag delar. En […][...]

People often forget the evil they’ve done unto others, but retain forever the antipathy toward those they’ve wronged – reasons for this are found and fit into the puzzle later, retroactively. Ibland stöter man på romaner där idén att skriva en hjälpligt objektiv recension känns hopplös från början, där allt man kan säga känns futtigt. […][...]

1996 hade jag inget sommarjobb och inga andra storstilade planer heller för sommarlovet. För att veckorna inte skulle kännas helt bortkastade föresatte jag mig att läsa en rad klassiker; på listan fanns bl.a. Homeros Iliaden och Odysseen, James Joyces Odyssevs och naturligtvis Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt. Jag läste verkligen en […][...]

Jag älskar bildade kvinnor. Helst sådana som har internaliserat den där bildningen och bottnar i den så att de inte längre behöver bevisa något, utan kan ta sig an såväl det lärda som det ytliga utan att behöva hålla någon ironisk distans till det senare. Och som jag ser det måste ju Sara Danius, litteraturvetare […][...]

Det tar ett tag innan jag fattar, det måste jag erkänna. Delvis beror det kanske på olika referensramar – det är först när litteraturprofessor Birgitta Holm kommer in på 80-talsfilmen Dirty Dancing som jag riktigt känner att vi klickar. Att hon sätter fingret på något som jag och många med mig känt utan att direkt […][...]

Bibliograv handlar om det titeln antyder – den tryckta bokens förmenta död i digitaliseringens tidsålder. När man pratar om böcker och digitalisering tror många att det bara är e-böcker som avses, som om brottytan mellan Då och Sen utgörs av en Amazon Kindle. Svaret blir ofta ”Ja, själv läser jag1 ju bara riktiga böcker, jag […][...]