Med en vit mamma från Kansas och en svart pappa från Kenya har väl ingen tvivlat på att Barack Obama 2008 blev USA:s första svarta president? Hur kommer egentligen det sig? Med en vit förälder kunde han väl lika gärna räknas, och räkna sig själv, som vit? Eller är det fortfarande ”en droppe negerblod”, regeln […][...]

Att frågan inte längre är om utan när Kinas ekonomi går om USA:s och blir störst i världen, verkar de flesta ekonomer nu vara överens om. Den stora frågan är istället hur vi (i västvärlden) kommer att påverkas av denna maktförskjutning och här råder inte samma enighet. Spekulationerna har inte alltför sällan undertoner av att […][...]

Buskapet är ofta tydligt. När ungdomar bränner bilar i förorterna såväl som när fotbollsledare hotas. Politiker och media tar på sig sin mest indignerade och pedagogiska min, stämmer upp nästan i en talkör: Våld är aldrig okej. Vi accepterar det inte. Våld lönar sig inte. Jag kan inte låta bli att tänka att det där […][...]

Jan Guillou, Mikael Wiehe, Suzanne Osten och Åsa Moberg. Kändisarna duggar tätt när teveprofilen Micke Leijnegard bokdebuterar med en serie porträtt av 1968-rörelsens stora. ”Var blev ni av, ljuva drömmar” lyder undertiteln, efter Tage Danielssons sång med samma namn. Det är en mycket trevlig bok, om en spännande tid och om imponerande människor. Men man […][...]

De klassificeras enligt olika psykologiska typer. De är demimonder, gatflickor, ligistflickor, berglärkor, soutenörsflickor, bettlerskor, bordellflickor. De är vampyrer. De är psykiskt undermåliga. Psykiskt abnorma. De är samhällets bottensats. De har ingen plats i Historien om Sverige. De måste låsas in. Eva F Dahlgrens fascination – eller besatthet, beroende, närhet – började med Rasbiologiska institutets arkivs […][...]

Om optimismens och framstegens 1800-tal slutade 1913 så slutade storkrigens och diktaturernas 1900-tal 1989, säger allmän visdom. Muren föll, de förtryckta klippte bort symboler ur flaggorna, experimentet dömdes ut som misslyckat och så startade vi om. Nu var alla (alla européer, i alla fall) fria och kunde leva sina liv så som de alltid velat, […][...]

Häromdagen fick jag frågan i bokhandeln om jag kunde tipsa om en roman som utspelade sig mellan 1870 och 1890 och handlade om kärlek. Hen kunde även tänka sig att möjligtvis sträcka sig till 1910 men absolut inte längre fram än så. Hen gillade etiketten under just den perioden. Butikens alla boktitlar flashade förbi i […][...]

Människor som är passionerat intressade av historia (tillika av sin egen släkthistoria) har jag alltid tyckt varit särskilt sympatiska. Ofta gör de också nytta genom att föra vidare vad de vet om det förflutna in i framtiden, så att kommande generationer kan ta till sig denna värdefulla kunskap, vilket naturligtvis är till stor hjälp och […][...]

För ett par år sedan recenserade jag en bok där jourhavande biolog, Lars-Åke Janzon, svarade på frågor om djur från svenska folket. Det är faktiskt en tjänst, på Naturhistoriska riksmuseet, ”jourhavande biolog”. Någon motsvarande tjänst i historia finns tyvärr inte, men man skulle kanske ändå kunna säga att titeln som jourhavande historiker inofficiellt tillhör Dick […][...]

För exakt hundra år sedan konstaterade flera etablerade experter att världen hade sett det sista storkriget. Med alla nya uppfinningar och nya samarbeten och beroenden skulle det helt enkelt inte finnas något att vinna på ett krig, samtidigt som alla stormakter praktiskt nog var precis lagom misstänksamma mot varandra för att våga lita på att […][...]