Jag får alltid en speciell känsla av att läsa om de kommunistiska öststaterna, en känsla av påtaglig verklighet och overklighet på samma gång. Det är så mycket i det där gråa, bruna och trista som jag alls inte har någon relation till, men ibland glimmar någon 80-talsfärg eller pryl till som för mig tillbaka till […][...]
























