Sophie Labelle är en kanadensisk serietecknare och transaktivist, och har gett ut flera album med serier där barn som är trans, icke-binära, eller har ett könsöverskridande uttryck har huvudrollerna. Serierna är både humoristiska och allvarliga, och enligt Labelle själv främst till för transpersoner själva att känna igen sig i. Och visst behövs det litteratur om […][...]

Kanske är kärlek något vi måste lära oss? Inte kanske känslan i sig, men hur man ska hantera den. Den där jävla sårbarheten, alla viljor och behov som inte vill samsas. Det måste man lära sig, och det kan vara en smärtsam process. Olycklig kärlek, brukar det sägas, är bra att öva sig på. Så […][...]

Jens blir tokig om han vardagshänger mer med bästa kompisen Niklas, som han är så olyckligt kär i, och dennes nya flickvän. Han sätter sig på sin motorcykel och drar till Finnsnes, till morbror Torstein och hans sambo Phil. Han behöver få vara i fred och reda ut sina känslor. I fred får han nu […][...]

Molly Peskin-Suso är försiktig. Så försiktig att hon haft 26 förälskelser, men inte ett enda förhållande. I Mollys värld är romantisk kärlek något som bara existerar i teorin, i alla fall för henne. Hon är övertygad om att olika regler gäller för henne som är överviktig, och för hennes tvillingsyster Cassie som är smal. Och […][...]

Aleksa Lundberg är journalist, skådespelare och transaktivist. Hon har gjort en liten cameo här på dagensbok.com för ett tag sedan, som en av skribenterna i Liten handbok i konsten att bli lesbisk – men den här gången är hon ensam författare, till den självbiografiska Bögtjejen. Att Aleksa både är författare till boken och dess huvudperson, […][...]

Rysk nationalism är som all annan nationalism. Kontroll är vad det handlar om. Kontroll över territoriet, över den politiska makten , över opinionen. Och kontroll över kvinnan – inte minst – hon som föder barnen. Nationalismen är auktoritär, kräver underkastelse och är ingen jordmån för demokratisk utveckling eller jämställdhet. Det ryska folkets historia handlar mycket […][...]

De senaste åren har det skett en explosionsartad ökning av antalet barn som söker vård på grund av könsdysfori – alltså för att deras könsidentitet inte stämmer överens med deras tilldelade kön. Det finns olika åsikter om vad det här beror på – personligen är jag övertygad om att det handlar om en mer tillåtande […][...]

Den svenska universitetsboken tycktes ha varit borta väl länge när den återigen började dyka upp för något år sedan. Tyvärr har det snarare gällt vuxenlitteratur än den ungdomslitteratur jag själv oftast väljer. Tills nu, vill säga. Allt jag inte sa handlar om en tjej som flyttar från Malmö upp till Falun för att läsa vidare […][...]

Tjugofemtusen kilometer nervrådar är en diktsamling av Nino Mick, som skildrar hens könsidentitetsutredning. Små beskrivningar av de olika skedena i utredningen blandas med ögonblicksbilder ur Micks vardag, och tillbakablickar till tiden när hen försökte leva i enighet med sitt tilldelade kön. När Mick skriver som allra bäst är hens dikter enkla, konkreta och direkta. Som […][...]

I den här recensionen har jag använt samma pronomen som författaren, det vill säga ”han” och ”honom” när det gäller bokens början, och ”hon” och ”henne” när det gäller bokens senare delar. Saker som vi döljer är berättelsen om de sju medlemmarna i familjen Walsh-Adams, och om hemligheten de lever med. Efter att ha fått […][...]