Finlandsfödde Mikko Virtanen har ett problem. Han diagnosticerar sig själv som nationalitetstransvestit – han är en svensk i en finländares kropp. Tyvärr är nationalitetstransvestism ingen erkänd diagnos och inget som enligt Migrationsverket berättigar till svenskt medborgarskap. Invandrare vill han hur som helst inte bli. Han vill bli infödd svensk. Jag vill vara en av svenskarna. […][...]

”Det står fyra livrädda människor i en hall i ett stort bostadsområde i en ganska liten stad och inget av det är unikt.” Det ska sägas genast: om sorg går egentligen inte att säga mycket. Det är inte unikt att känna sorg, men däremot är varje sorg unik. Unik så till vida att hur man […][...]

Det känns som en jäkligt knäpp grej. Att frivilligt åka till Afghanistan. Men Diana Janse gjorde det. Hon arbetar som diplomat, och i den här boken skildrar hon sina år i Kabul, den gråaste staden på jorden, där man åker på sightseeingturer till ruiner och samtalar om hur många timmar elektricitet man hade igår. Man […][...]

Hur jag än vrider och vänder på det kommer jag inte undan att r + n = m inte ser ut som en bok brukar göra. Och trots att jag egentligen inte vill beskriva verket i icketermer så är det just vad jag gör eftersom boken inte blir en bok eftersom den inte är inbunden […][...]

Vad är det som går sönder i ett land under diktatur, ett land där man inte kan lita på någon? Det där som går så snabbt att bryta ner, men är så oerhört svårt att vinna tillbaka igen. Människors tillit. Richard Wilkinson och Kate Pickett skriver om den i sin Jämlikhetsanden som en av faktorerna […][...]

Piratförlaget ger ut en debutant – är det något att höja på ögonbrynen åt? Piratförlaget ger ut en debutant som har skrivit en deckare, som dessutom blir ett av veckans boktips i Daniel Sjölins tv-soffa i programmet Babel. Ja, nu börjar det likna något. Jag minns inte riktigt vad det var som fick mig att […][...]

Det är nio författare som har fått Borås Tidnings debutantpris under 00-talet. De har alla belönats med en prissumma på 100 000 kronor och får därmed en chans att skriva den där andra boken. Nu har Stefan Eklund, f.d. kulturchef på Borås Tidning och den som instiftade priset (numera kulturchef på Svenska Dagbladet) samlat främst nyskrivna […][...]

Det finns olika sätt att lämna en människa på. En del personer gör det extra märkbart, plötsligt och utan att tveka – ja, helt enkelt jävligt bra. Som karaktärerna i Andrea Lundgrens I tunga vintrars mage. De lämnar utan att lämna några egentliga förklaringar efter sig, i alla fall som det verkar till en början. […][...]

Den här trenden att vilja läsa böcker som har hänt ”på riktigt” har jag aldrig riktigt förstått mig på, men jag ser ju hur oerhört stark den är idag. En bok kan verka vara hur spännande och bra som helst, men har det inte hänt på riktigt så är det inte lika bra. Att även […][...]

- Är det inte underbart med alla dofter här från hela världen, alla nya kryddor som piggar upp den urtrista svenska matkulturen, trallar en reporter ute för att dokumentera mångfalden i Lottas bostadsområde, miljonprojektsförorten Stensby. - Jag gillar inte matos, svarar Lotta oförstående. Reporterns exotiska förort är ju hennes hem, hennes vardag. Där matos är […][...]