Vilket fyrverkeri av känslor som döljer sig i den här lilla sydamerikanska pärlan! Chilenskan Maria Luisa Bombal sägs med sin magiska realism ha inspirerat såväl Gabriel Garcia Marquez som Isabelle Allende. Kortromanen Det hon minns kom ut första gången 1948 och jag måste säga att den åldrats väl. Nåja, det där med kvinnor som sitter […][...]

Sökandet efter den perfekta ekvationen har varit en stark drivkraft inom de naturvetenskapliga disciplinerna. Matematiker, fysiker och kemister har velat beskriva allt ifrån universums krafter till atomers uppbyggnad. Nå. Hur har de lyckats? Herrar som Einstein, Bohr, Schwarzschild, Heisenberger, Grothendieck, Schrödinger, Mochizuki. Svaret är att några lyckats ganska väl – om man ser till yttre […][...]

Namnet Augusto Pinochet säger kanske inte yngre människor särskilt mycket. Jag är själv för ung för att ha upplevt diktaturen i realtid och har i övrigt begränsad kunskap om denna blodiga period i Chiles historia. Eller om Chiles historia överhuvudtaget – eller för den delen Sydamerikas. Nå… Chile kom att utgöra en av flera arenor […][...]

Avlägsen stjärna är historien om Carlos Wieder, en fiktiv chilensk poet och flygvapenofficer med många namn som har flera liv på sitt samvete. Det börjar oskyldigt nog med att historiens berättare deltar i ett litterärt kotteri i Santiago där han blir fascinerad av de begåvade systrarna Garmendia. De har dock bara ögon för den märklige […][...]

Horor som mördar är den andra av fyra novellsamlingar skrivna av Roberto Bolaño som bokförlaget Tranan ger ut i översättning av Lena E Heyman. Och om tonen var mörk i den första, Telefonsamtal, så är den snarare avgrundsdjup i Horor som mördar. Det mest hoppfulla ögonblicket i de här novellerna är kanske när ett spöke […][...]

I Roberto Bolaños noveller kan hela liv passera över en femton-tjugo sidor och ändå lämna outplånliga avtryck efter sig. Som i berättelsen om Clara som den namnlöse berättaren är hopplöst förälskad i långt efter att deras egentliga relation är över. Clara gifter om sig flera gånger, förlorar sitt goda utseende och drabbas till slut av […][...]

Vi vill gärna tro att litteratur, konst och intellekt är bålverk mot diktatur och förtryck. När demokratin vacklar är det historieberättarna som sätter upp ett varnande finger, det är de som kastas i fängelse som oliktänkande, det är de som i smyg skriver upprop på toalettpapper och sprider dem som underjordiska fotokopior, det är de […][...]

Precis som romanen 2666 släpps Roberto Bolaños ”senaste” roman, Amulett, postumt. Författaren gick bort 2003 och var då en i raden av tämligen välkända spanskspråkiga författare. Efter hans bortgång har dock Roberto Bolaños rykte ständigt stegrats och förökats, kanske med klimax i och med den för några år sedan utgivna 2666, gigantisk till formatet (den […][...]

Vad härligt att läsa en klassisk hjälteroman. Zorro är väl sen tidigare mest känd i Sverige från en film med Antonio Banderas i huvudrollen och tv-serien som visades på den tiden då Kanal 5 hette TV5 Nordic. Sedan Johnston McCulley skrev romanen The Curse of Capistrano 1919 och skapade Zorro, har figuren ideligen agerat i […][...]

En gång för ett antal månader sedan stod jag på Centralen och kollade böcker i Pocketshop och hittade Victor – En sång utan slut, om Victor Jara, av Joan Jara. Jag hade rätt nyligen träffat en snubbe på helt fel sida av landet, och han hade spelat ljuvliga sånger för mej av just denne Victor, […][...]