Vid den ryska revolutionens utbrott tar Vladimir Majakovskij till sitt vapen – pennan – för att kämpa för socialismen. Det resulterar i politisk poesi, revolutionspoesi, och politiska pjäser vars like sällan skådats. De här dikterna och pjäserna kommer med tiden att förunna honom en plats bland diktens giganter, och många har väl åtminstone hört brottstycken […][...]
























