Recension

: Käre Edward
Käre Edward Ann Napolitano
2020-10-08
Wahlström och Widstrand
4/10

Käre Edward, din logik brister

Utgiven 2020-10-08
ISBN 9789146236894
Sidor 333
Orginaltitel Dear Edward
Översättare Manne Svensson

Om författaren

Ann Napolitano är en amerikansk författare som fick sitt stora genombrott med sin tredje bok, Käre Edward. Napolitano bor i New York och arbetar som redaktör på One Story literary magazine.

Sök efter boken

Edward är kanske inte en alldeles vanlig tolvåring, men han är en ganska vanlig huvudperson i en roman. Han är intelligent, med en fallenhet för matematik, känslig, filosofiskt lagd, tillhör en vit amerikansk familj i övre medelklassen, och är med om en extraordinär händelse som kommer att definiera hans liv. Under en flygresa till Los Angeles kraschar nämligen Edwards plan, och hans föräldrar, hans bror, och alla övriga 190 passagerare och personal omkommer. Bara Edward överlever.

Käre Edward är två parallella berättelser, där den ena handlar om vad som händer på flygplanet – timme för timme, minut för minut, fram till kraschen. Den andra handlar om Edwards liv efteråt. Hur han flyttar in hos sin moster och hennes man. Hur han går igenom rehabilitering, och försöker återgå till ett normalt liv. Hur han hanterar traumat han gått igenom, och andra människors reaktioner på det. Efter hand kommer också anhöriga till de som dött i kraschen in i bilden, när de börjar skriva brev till Edward och berätta om sina döda släktingar, och hur de vill att Edward på något besynnerligt sätt ska leva ut deras drömmar och önskningar. Som om det vore någon skuld han måste betala för att ha överlevt.

Om du anar en lätt irriterad underton mellan raderna så är det för att någonting med Käre Edward stör mig. Eller kanske snarare: någonting med Käre Edward gör mig benägen att leta fel och misstag hos den. Jag köper på något sätt inte premisserna, köper inte illusionen, och det väcker en oemotståndlig vilja att sticka hål på berättelsen.

Kanske är det grundläggande problemet att allting är lite för filosofiskt, lite för högtravande. Alla karaktärer har lite för mycket metakognition – i synnerhet tonåringarna. Jag var en mycket pretentiös tonåring, men inte ens jag spenderade så mycket tid med att filosofera över mitt liv och min situation som Edward gör. Case in point:

Edward andas in, och när han andas ut känner han sina molekyler förflytta sig i luften. /…/ Han är medveten om Shay bredvid honom. Hennes molekyler blandas med hans. Han är inte bara sig själv, utan består även av henne. Vilket också betyder att han är sammansatt av alla som han någonsin rört vid, alla som han någonsin skakat hand med, kramat eller gett en high five. Det betyder dessutom att han har molekyler i sig som kommer från hans föräldrar, Jordan och alla andra som satt på det där planet. /…/ Men om passagerarna är en del av hans konstitution och all tid och alla människor är sammanlänkade med varandra, då existerar människorna på flygplanet lika mycket som han själv existerar. Nuet är oändligt och flight 2877 flyger vidare, långt ovanför honom, dolt (sic!) av molnen.

Frånsett att Edwards resonemang är djupt ologiskt så är det också outhärdligt kvasifilosofiskt. Och sånt där tänker han hela tiden. Och när jag redan är irriterad upptäcker jag snart flera saker att störa mig på:

  • Författaren har missförstått hur google fungerar, och skriver att “53 % av alla amerikanska internetsökningar en vecka efter olyckan har med kraschen att göra.” Jag googlar saker kanske 10-15 gånger per dag; det gör de flesta i min generation. Det skulle alltså krävas att alla amerikaner googlade efter information om en specifik flygkrasch 5-7 gånger om dagen i en vecka. Det faller på sin egen orimlighet. De absoluta majoriteten av google-sökningarna görs dessutom på varumärkesnamn eller företagsnamn. Det hade varit anmärkningsvärt om säg 2% av sökningarna handlade om en specifik händelse; 53 % betyder bara att författaren har gjort dålig research.
  • Hur många kilo Edward tappar i vikt när han slutar äta efter olyckan varierar mellan olika omnämnanden i boken.
  • Edward – som är en begåvad pianospelare – säger att hans mammas röst stiger “några oktaver” när hon blir arg. Ett normalt röstomfång är kring två oktaver.
  • En läkare dödförklarar hastigt och lustigt en person på planet för att han inte har någon puls, och förklarar då att det inte går att göra något mer. Jag ska bespara er detaljerna kring säkra dödstecken (förruttnelse, likstelhet mm) och och osäkra dödstecken (blekhet, pulslöshet mm) hos människa, men det är en helt orimlig medicinsk bedömning.

…och det är ju egentligen inte de här små petitesserna som är problemet. Problemet är den ständigt närvarande låggradiga irritation som jag känner under läsningen. Edward känns inte trovärdig för mig, och även de andra karaktärernas livsöden, känns lite för bombastiska, lite för stereotypa. Berättelsen har överlag för mycket patos.

Käre Edward är inte direkt en dålig bok. Konceptet med den ensamma överlevande pojken är baserad på en verklig händelse, och är en intressant utgångspunkt. Det oönskade kändisskapet och de anhörigas reaktioner på Edwards mirakulösa överlevande är intressanta även om de provocerar mig (lämna ungen ifred; att han klarade livhanken har ingenting med din döda moster att göra). Käre Edward är inte dålig, men den placerar sig i den där frustrerande kategorin av böcker som hade kunnat vara bra, men som missar målet.

Något som jag verkligen uppskattar i berättelsen är i alla fall den fina vänskap som Edward och granntjejen Shay har. Det är fint och ovanligt att få se ett porträtt av så stark och varaktig platonisk kärlek mellan två tonåringar; att författare vågar motstå impulsen att automatiskt skriva in en kärlekshistoria. Jag uppskattar det genom hela boken ända tills de kysser varandra i bokens allra sista stycke.

Katie Collmar

Publicerad: 2021-02-24 00:00 / Uppdaterad: 2021-02-24 12:36

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8383

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?