I många olika framtidsvisioner är det robotar som gör skitjobben – alla farliga, smutsiga och tråkiga jobb – medan människor kan ägna sig åt mer stimulerande sysselsättning. Oavsett om vi kommer att nå dit i någon avlägsen framtid så är det åtminstone inte så det ser ut idag. Snarare tvärtom; i den mån robotar införs inom industrin så behövs det ofta fortfarande mycket arbetskraft. I många fall får de mänskliga arbetarna dock utföra just de manuella skitjobben, närmast som ett bihang till maskinerna. Det är den mänskliga, motoriskt förfinade, handen som man har svårt att återskapa artificiellt – artificiella intelligenser kan således behöva hjälpa med just handarbeten av olika slag. Människorna som arbetar med att plocka och packa ned orders från lagerhyllor för exempelvis Amazon, på order från datoriserade röstkommandon, är ett typexempel.

Varje kapitel i Mikael Nybergs nya bok är som ett kort reportage i sig, alla med fokus på olika ämnen. Robotisering är – bokens titeln till trots – bara en av de många omvandlingar av vår kapitalistiska samtid som boken i sin helhet handlar om. Andra kapitel handlar exempelvis om konkurrensutsättning och privatiseringar, New Public Management och ”valfrihets”-reformer, men också om innovationer och monopolvinster i olika branscher som exempelvis läkemedelsindustrin, och många andra frågor. Tematiskt spretar det alltså en del. Samtidigt finns det stora likheter med Nybergs tidigare böcker, som exempelvis Kapitalet.se, som kom ut för nästan 20 år sedan.

I flera av den här bokens reportage ger sig Nyberg ut i arbetslivet och intervjuar människor som arbetar på golvet i de verksamheter som påverkas av alla dessa omvandlingar. Men boken diskuterar också i hög grad den politik som förs, och hur den påverkar vardagen för arbetare världen över. Kapitalet – företagsägarna – kan nog många gånger göra högre vinster på den utveckling som Nyberg skildrar. Däremot verkar det sällan eller aldrig verkligen bli bättre för vanliga arbetare. I somliga fall har exempelvis robotiseringar under senare år snarare inneburit en tillbakagång till löpande band-principer som man trodde sig ha kommit ifrån under 1970-talet. I andra fall har konkurrensutsättning, privatiseringar och annan ”systematisk dumhet” inneburit försämrade arbetsvillkor och ökad stress för vanliga arbetare.

Det här är utan tvekan oerhört viktig och välskriven läsning för den som vill förstå vår kapitalistiska samtid. Samtidigt ska det sägas att det efter ett tag blir en lite nedslående läsning om försämringar på område efter område. Bäst blir den här boken kanske därför när Nyberg skriver om det motstånd som sker; om arbetare som organiserat sig och på olika vis lyckats flytta fram sina positioner, eller åtminstone lyckats behålla lika bra villkor som tidigare. I sin helhet hade boken varit mer peppande om ett än större fokus hade varit just på sådan framgångsrik kamp.